Cirkus Orion

NYTÄNK. Orionteatern, Stockholm,  fortsätter att bjuda på udda experiment och nya konstellationer. Ikväll 28 oktober är det premiär för Cirkus Orion som rymmer skådespelare, dansare, akrobater, hundar, hästar och två 18-åriga hulahopartister.

Finns det en poäng med att ha djur och människor på scen samtidigt?

Teaterchefen Lars Rudolfsson tycker det, och när man kommer in på Orionteatern luktar det genast häst, och på avstånd hörs hundar som skäller.

Vi passerar stallet och går vidare in mot scenen, som är en rund krattad manege. Precis utanför står en ung man och jonglerar. Och bredvid syns skådespelaren Thomas Roos som rättar till sin kostym inför repetitionen. För det finns även en poäng med att ha cirkus och teater på scen samtidigt.

Rudolfssons nya föreställning handlar om en pappa och dotter som går på cirkus, blir indragna, och hamnar i manegen. Den riktar sig till barn och familjer – och bjuder på åtta hästar, tre hundar, en skådespelare, en dansare, Sara Larsson-Fryxell, plus familjen Berdino, det vill säga mamma Suzanne, som är tränare och dressör från Cirkus Arena i Danmark, samt hennes 18-åriga trillingar, Oliver som är jonglör och akrobat, Charmaine och Stephanie som bägge är ryttare och hulahopartister.

Vad är detta för genre?

–Finns inget namn. Vi gör något alldeles eget, svarar Lars Rudolfsson, regissör och teaterchef. Han berättar att samspelet på scen, mellan djur och människor, tilltalar både vuxna och barn. För några av de äldre kan det vara att återse ”en svunnen arbetskamrat”.

Samarbetet med Suzanne Berdino började år 2009, när han satte upp en annorlunda Trollflöjten utanför Köpenhamn, och imponerades av hur hon styrde sina hästar, ”mjukt, lyssnande och med kärlek”. Sedan dess har hon gästspelat på teatern i två omgångar, och då har man placerat hästar och mimare ihop på scen, ett annat otippat möte, först i ”6 mimare – 6 levande hästar och sedan i ”6 mimare – 6 vita hästar”. Bägge föreställningarna gick bra, cirka 85 procents beläggning, bland annat för att man lyckades nå en ny publik, hästintresserade av alla åldrar.

I maj i år invigde kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt teaterns eget stall som kommunen har stöttat – och som kombineras med en hästhage i Blecktornsparken invid.

Så nu måste varje pjäs innehålla minst en häst?

–Nej, stallet tillkom helt utan villkor. Plus att det emellanåt kan fungera som verkstad för vår snickare. Men jag har stor lust att gå vidare och utforska samspelet mellan människa och djur. Och vi har ju utrymmet.

Finns det andra teatrar som intresserar sig för just detta?

–Inga som jag känner till. Vi är ensamma, förutom en teater i Paris, men där handlar det bara om dressyrnummer. Det är något helt annat.

Sedan sätter vi oss ner i gradängerna och ser en timmes teater, eller är det cirkus, under ledning av den lugna och vänliga Suzanne Berdino, i kubb och kostym, och med människor och djur om vartannat.

Fotnot: Cirkus Orion spelas på Orionteatern till och med 11 december.

Svenska Dagbladet den 28 oktober

Det här inlägget postades i Sett, hört och hänt. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *