MacMillan´s 40th International Magic Convention

The Mermaid Conference & Events Centre, London, November 18-20, 2011.

I år ordnades denna populära kongress för 40e gången, och för att markera detta jubileumsår var arrangemanget i två delar: Festival of Magic, som pågick hela veckan och huvud kongressen, som vanligt, fredag- söndag.

Festival of Magic:

Måndag 14.11.  Seminarium ”Marketing for Magicians” av Bob Yelland. På kvällen show med John Lenahan, John Archer, Nick Einhorn, Mark Shortland och Ian Hudson.

Tisdag e.m. ”Advanced Card Techniques” av Guy Hollingworth, Jason England (USA), Ben Earl och Paul Wilson.  På kvällen kombinerade shower av Guy Hollingworth, Jason England, Paul Wilson och Peter Wardell.

Onsdagen  hade mentalism som tema, även den med kända namn som Andy Nyman, Mark Eldsdon, Luke Jermay och Chris Cox. På kvällen två one-man- shows av Quentin Reynolds och Todd Landman.

Torsdag. Två riktiga experter på ämnet, Eugene Burger (USA) och Larry Hass (USA) pratade om ”Making Magic Meaningful”. På kvällen intervju med annan expert Max Maven (USA).

Fredag e.m.  Symposium om ”Creativity” med exempel av Mark Setteducati (UK), Tom Stone (Sweden) och Lubor Fiedler (Austria).

Main Convention:

Fredag kl. 19.30 ” Tipping the Hat ”, Harry Anderson´s One Man Show.

Detta var kvällens enda event, men den varade nästan tre timmar, för den innehöll både show och seminarium. Harry Anderson är inte så känd i Europa, detta var också hans första uppträdande här, men på 80- och 90-talen var han ”household name” i USA. Han var a comedy magician, men blev känd som skådespelare i TV-serier i första hand – under nio år i ”Night Court”. Men även hans magiska karriär är imponerande. Han var för-akt för många stora stjärnor i Las Vegas och senare även själv headliner.

Harry Anderson

Showen denna kväll innehöll inte många tricks och var tämligen långsam. Först stage version av Three Card Monte. Sedan en mycket märklig kombination av memorised deck och Magic Square. Han hade ett stort pappersark, som var vikt så att endast en ruta av 16 var framme samtidigt. Åskådarna hade fritt fått välja ett tal, vilket  var 125, men ”Harry the Hat” hade en presentation som ingen kunde ana handlade om Magic Square. Mitt i denna ganska långsamma process utförde han ” A strait jacket escape ” med assistans av två åskådare. Det var många skratt , när han på ett naturligt sätt kom i närkontakt med denna högbröstade kvinna. Även kvinnan skrattade högt.

När Harry vecklade ut det stora pappersarket,  visade det sig,  att varje rad i dessa 16 rutor hade summan 125.

Seminariet efter en paus bestod mestadels av hans livs historia, som var mycket intressant, för mycket saker har hänt under hans framgångsrika karriär. Han förklarade också hur han åstadkom det som han presenterade. Magic Square, som såg ut att vara utan förklaring, hade en mycket enkel sådan. Han sade också, att han kan inte så många tricks, och om han ombads att göra sex tricks, så gör han samma trick sex gånger !  Detta är långt ifrån sant, som det framgår av hans bok ”Wise Guy”. Han har stort kunnande och har presenterat fantastiska, originella tricks.  Harry Anderson är en showman, som inte ger det intrycket. Han ser ut mera som en man inom affärslivet. Det framgick också att det som ser ut att vara improviserat, är väl förberett. Han är en fullfjädrad professionell.

Lördag  19.11.  Ett av MacMillan´s conventions huvudinslag är the Close-Up Competition for the Kevin Reay trophy, och detta var den 28nde gången.

I år hade tävlingen 16 deltagare från 12 länder. Den allmänna nivån var ”normal” – knappast någon svag akt, men ingen outstanding akt heller. Många av tävlanden hade mera mynt än kort i sina program. Flera varianter av Matrix  och cups and balls. Internationella juryn från sex länder (Gay Ljungberg saknades nu) gav följande prislista:  Första pris, trophy och GBP 1000 gick till Woody Aragon (Spain). Andra pris, trophy och GBP 500 till Trabuk (Italy). Tredje pris, trophy och GBP 100 till Andost (USA).

Lördag e.m.   Tre högklassiga seminarier.

Eugene Burger (USA) hade tema ” Creating a More Powerful Performance ”. Många praktiska iaktagelser från hans professionella karriär. Han analyserade fyra nyckelbegrepp:  Practice, Rehersal, Script och ”Be open to critic”.

Eugene Burger

Jason England (USA) är kortexpert och casino consultant från Las Vegas. Hans seminarium handlade om avancerade korttekniker: false deals, false counting, poker demonstrations. Vackert att se det, som man inte kan se!

David Williamson (USA). Om ett seminarium är tråkigt, då är det inte Davids seminarium. Om seminariumhållaren har ”straight face”, då är det inte David Williamson. Han visade några fina tricks, men allt försvinner i hans crazyness i högt tempo. I början av hans lecture sade han några syrliga kommentarer om det föregående seminariet.  Plötsligt stod Jason England bakom honom som en hulk i en färggrann T-shirt. David skämtade bort situationen med en ballonghund.

David Williamson och Jason England

Senare hade seminariet ett mycket speciellt inslag, som troligen var en av kongressens höjdpunkter för många.  För  cirka 15 år sedan var David Williamson i England för en TV-show. En dag före denna live show fick David begäran, att göra ”Stretching the Lady” tricket, som kräver ett speciellt gaff-kort. David hade inte detta kort, så det skickades med kurirpost från Gary Plants i Texas till kostnad av flera hundra pund. I live show hade David assistans av en 5 år gammal pojke, som satt lågt och nära bordet. När David sade, att här har jag tre kort, och lade dem på bordet, såg pojken att de var fyra kort, ryckte dem till sig och förstörde gaffkortet.  Quite a situation, kan man tycka. Men det var David Williamson, och han reagerade på ett underbart sätt, som gjorde minnesvärd TV- underhållning.

Noel Britten, kongressens allt i allo, hade lyckats spåra upp pojken, som nu var  i 20- årsåldern och satt i publiken. Han kom ner till scenen och det blev ett härligt sammanträffande. Även den lilla ylletröjan som pojken hade på sig då, hade hittats och David drog fram den. Denna unika episod väckte mycket glädje och skratt hos åskådarna. (Jag har fått önskemål från utlandet att få bilder om episoden).

Lördag kl. 19.20  Gala show at Mermaid Theatre.

Denna show var som tidigare både på lördag- och söndag kväll i denna teater med 650 platser. Båda var även i år slutsålda. Noel Britten, Europas roligaste MC, höll i tåtarna även i år på sitt oefterhärmliga sätt.

Alana (Germany). En lång, slank, ung kvinna med bra utseende, hade en originell akt med animerade effekter i sin klädsel. Produktion av stora örhängen och plötsligt hade hon fem händer, som stack ut från hennes jacka. En vacker akt.

Tom Stone (Sweden). Denna kongress var nog Tom Stones stora internationella genombrott som artist. Han hade stor framgång både i denna show och close-up- showen och han höll ett mycket högklassigt seminarium.  Toms program var i första hand mycket magiskt. Sakerna bara hände utan någon förklaring. Mycket njutbart att se. I slutet hans sponge balls- rutin med den fantastiska produktionen av hundratals röda bollar från en stor bägare. Denna rutin är Toms trade mark.

Tom Stone

Simmons & Simmons (UK). En komisk akt av far och son. Bygger på visuella och verbala gags, som ”ner i trappan”.  A straitjacket escape blev bara ett försök till escape. Humorn för tankarna till tidigare årtionden, men publiken skrattade många gånger.

Professor Al Carthy  (France).  En mycket originell akt med Frankenstein-tema. Denna akt kan inte ha så högt tempo p.g.a. sin natur, men i slutet kom en verklig överraskning. Hade sin plats i denna show, och avslutade den första delen i showen.

Professor Al Carthy

Jerome Helfenstein  (France). Programmet hade som rubrik Shadow of Deception, och var en god shadowgraph-akt med några originella idéer i kombination med TV-skärmtekniken. Skulle göra sig bättre i en liten teater.

Hun Lee  (Korea).  Originell manipulationsakt i lågt tempo. I stället för biljardbollar trollade han fram spelkortsfodral mellan sina fingrar. Inte många olika tricks, men vad han gjorde, gjorde han bra.

Hun Lee

David Williamson  (USA). David var himself även i Galashowen. Crazy humor utan gränser. Han behövde en assistent från publiken och lyckades hitta en mycket attraktiv, slank, ung kvinna med kurvor på rätta ställen. Hon hjälpte David i The Hindu Needle-trick. Absolut perfekt presentation, som såg ut som på riktigt. I ett annat trick en annan kvinnlig assistent i medelåldern , men som i gengäld hade det härligaste leendet man kan tänka sig nästan hela tiden. Sinne för assistenter, det har David. Sedan roligt med en grupp barn på scenen, och fjäder-Raccoon spelade sin roll nu också.

David Williamson

Les Chapeaux Blancs  (France).  Final i denna fina show var en originell black- art-akt med förbluffande nya effekter utförda av två artister. Också originellt att de arbetade i lila ljus. Originellt och vackert.

Les Chapeaux Blancs

Söndag 20.11.

Larry Hass  (USA). Att hålla ett seminarium en söndag morgon är inte den bästa tidpunkten i ett kongressprogram, men uppenbarligen var detta seminarium så intressant, att Mermaid Theatre var fullsatt. Larry Hass är psykologiprofessor från Austin, Texas, men också en trollkarl. Han blev känd i internationella magivärlden för fyra år sedan genom sin bok ”Transformations – Creating Magic Out of Tricks.” Och en mycket bra bok är det. Han hade mycket att säga, och det var i linje med hans främsta budskap: Tricks become magic through powerful presentation.  Ett bra seminarium av denna professor/trollkonstnär, och blev väl mottaget av deltagarna.

Kl. 12.00  Close-up Competition Awards Ceremony

Kl. 12.15  Sunday Close-up Show.

Larry Hass  (USA). Hans akt var mentalism med kort och givetvis med bra presentation.

Tom Stone  (Sweden). Tom har alltid haft namn som close-up magician, så det var ingen överraskning att han var mycket bra även i denna show. En flicka från publiken assisterade med häpnad i sina ansiktsuttryck, när helt oförklarliga saker hände framför hennes ögon. Tom gjorde bl.a. sin variant av Ramsay´s  ”Cylinder, coins and a cork ”. Hans sko låg plötsligt på bordet, inte bara en gång, utan tre gånger. Helt osynligt med hjälp av absolut perfekt misdirection.

Tom Stone

Jason England (USA). Han hade också en assistent från publiken för att på nära håll få se hans högklassiga kortarbete. Pokerdemonstrations och dylikt. Vackert att se nu också det, som man inte ser.

Eugene Burger (USA). Denna f.d. universitetslärare från Chicago behöver ingen presentation,  hans akt bygger alltid på en kraftfull presentation. Inte många tricks, varav ett par mentala sådana med kort. Hans ”Gipsy thread” är framförd med en mycket strong story om universum. Detta var hans avslutande trick även denna gång.

Eugene Burger

Sunday Afternoon Star Lectures.

Max Maven (USA).  Han har i många år varit en mest kända mentalisten, inte bara i magivärlden, utan även för allmänheten genom sina TV.framträdanden i ett stort antal länder. Nu lärde han egentligen endast ut ett trick, som var mentalism på högsta nivå. Det var en kombination av kort och ESP-symbol-kort och hade en mycket avancerad konstruktion. Fem personer i publiken medverkande från sina stolar. ESP-korten hade dubbla symboler, men när ingen såg samtidigt att alla fem stjärn-symbolkorten var olika, så gav det på ett ställe i processen, som var ganska långsam, det information som Max behövde. Ett fantastiskt trick, men tillhör inte kategorin ” Quick tricks ”.

Max Maven

Tom Stone  (Sweden).  För att börja bakifrån: Detta seminarium fick Standing Ovation. Och det är sällsynt i lecture-sammanhang. Jag har haft tillfälle att under 45 år säkert se ett par hundra lectures, även av de största namnen i magivärlden, som Dai Vernon, Charlie Miller, Slydini, Milbourn Christopher. . . men ingen lecture har gjort ett sådant intryck som denna. Det blev uppenbart och mycket klart, att Tom har grundligt studerat principerna i magin, och i första hand i misdirection, och satt dem i praktik i sin scenakt. Den förbluffade säkert alla i publiken. Så magiskt, så vackert och rent arbete. Nu visade Tom hur allt detta fantastiska var gjort. Jag tror att många i publiken först nu förstod vad trolleri är, när det är på sin högsta nivå. Tom svarade sedan generöst på frågor från publiken. Standing Ovation ! Jag tror, att många av dem, som såg detta seminarium, omedelbart kommer att köpa Toms kommande bok ”Maelstrom”.

”The David Berglas International Magic Award ”

Bara för fem år sedan hade MacMillan´s Convention (även kallad Ron´s Day) två huvudinslag: The Close-Up Convention och The Gala show. Sedan kom den tredje, som kan kallas The Nobel Prize of Magic. Ett slags stiftelse väljer varje år någon inom internationella magivärlden, som har gjort exeptionellt mycket för att främja The Art of Magic. Tidigare mottagare är The MacMillan Family, Uri Geller, David Copperfield och Juan Tamariz. Det är uppenbart att orsaken att denna Award har fått en sådan prestige är David Berglas´ namn. Han anses vara den största nu levande magician i världen. Även denna gång var det ” The International Man of Mystery ” David Berglas himself, som utdelade priset. Det gick till Derren Brown (UK), som troligen är den mest kända mentalisten i Europa just nu, tack vare hans TV-serier som har sänts i många länder. Han var helt överraskad av detta, för han hade lockats att komma till teatern under falska premisser. Han mottog flera standing ovations, också när han under en halvtimme besvarade frågor från publiken och mottog tack från andra mentalister för hans inflytande för mentalismens popularitet. En av de första talarna var Micke Askernäs på mycket elegant engelska. Det var uppenbart att Derren Brown, årets mottagare av denna Award,  hade hela publikens samtycke.

Derren Brown och David Berglas

Hela lördagen och söndagen pågick ”Dealers´ Fair” i flera rum i Mermaid- komplexet med 30 dealers från hela världen. Denna 40e International Magic Convention och London Magic Festival var minnesvärda arrangemang för alla som hade lyckan att vara med.

Nästa år är datumet för denna kongress 16-18 november 2012. Jag hoppas att många kommer för att uppleva en stor magikongress. Jag vill inte missa den under några förhållanden.

Text och alla foton Arto Airaksinen

Det här inlägget postades i Sett, hört och hänt. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *