Trollkarlen Dozzie på Lilltorpet i Falun

Kring 200 tappra själar vågade sig ut i det traditionella svenska midsommarvädret för att se Dozzie trolla på Lilltorpet i Falun. Det var huvudsakligen barn och medföljande föräldrar och mor- eller farföräldrar som fanns på plats när det började dra ihop sig till att föreställningen skulle börja. Dozzie kom ut för att hälsa på publiken, i alla fall de som stod längst fram, före föreställningen för att sedan efter en inspelad presentation där han bland annat presenterades som Sveriges längsta trollkarl, springa upp på den väl höga scenen.

11419731_10153086968515819_1555143828_n

Direkt började Dozzie prata med barnen och fråga dem om de sett någon trollkarl tidigare och vad som var viktigt att en trollkarl har med sig. Givetvis nämndes en kanin i en hatt vilket ledde in till det första större tricket; en bild på en vit kanin i en hatt som förvandlades till en brun kanin bakom Dozzies rygg. Djurtemat fortsatte med en busig apa som försvann bara för att dyka upp där Dozzie inte tittade. Under tricken hade Dozzie hela tiden en dialog med barnen i publiken som fick rätta honom när han sa fel ljud för ett djur, eller ge instruktioner som Dozzie missförstod. För föräldrarna fanns flera skämt instoppade och man såg många vuxna i publiken skratta gott. Showen fortsatte med att en flicka från publiken fick komma upp på scen och det började bra, barnen hade väldigt kul när Dozzie tappade bort sin assistent på scenen. Tyvärr ville flickan gå ner från scenen efter att tag men Dozzie klarade av det hela som ett proffs gör genom att skaffa sig en ny assistent. Flera olika effekter följde på varandra i en sammanvävd rutin där en silkesduk trollades bort och sedan skulle hittas igen. När man sedan trodde att duken skulle komma fram mellan två andra sammanknutna dukar så var det Dozzies kalsonger som dök upp där till barnens stora förtjusning. Nästa del av föreställningen hade McDolands tema och Dozzie hade ett jättestort sugrör i påsen från McDonalds, det var inte bara omöjligt att få ner i muggen utan Dozzie lyckades också få sin hatt att ”försvinna”. Rutinen fortsatte med ketchupflaska i påse som på slutet knycklades ihop. Avslutningen på föreställningen var Dozzies bägarspel där även påsen som bägarna kom i kunde dyka upp under en av bägarna. Slutladdningarna var först tre clementiner och att de är mindre än apelsiner kunde man se i den andra laddningen. Tyvärr var scenens höjd ett problem eftersom även för vuxna som stod upp en bit från scenen var det svårt att se själva bordsytan. Genom hela föreställningen hade Dozzie en god kontakt med publiken och i synnerhet barnen och det fanns flera skämt som återkom i olika varianter genom föreställningen. En stor fördel var också att det fanns skämt för de vuxna i publiken. Interaktionen med barnen är det centrala och det drar ner antalet magiska effekter men allt är underhållande även det som inte är trolleri. Vad man kan sakna är en tempovariation, det är väldigt mycket fullfart hela tiden. Men det var uppenbart att Dozzie har stor vana när det gäller att underhålla sin publik oavsett åldern.

Per Johan Råsmark

Det här inlägget postades i Sett, hört och hänt. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *