2017 års Truxapris

 
Årets TRUXA pris går till danske trollkarlen Hasse Hjort – Pjerrot på Tivoli Friheden i Århus, Jylland.
Hasse Hjort har tryllet, siden han som 10 år gammel blev medlem af Magisk Cirkel. Han begyndte at optræde professionelt i 1971 og har under navnet ’Ricky and Nancy’ rejst verden rundt med sin partner og optrådt på natklubber, i cirkusbygninger, på varieteer og krydstogtskibe med tankelæsernumre og trylleshows. Efter mange år på farten gik Hasse Hjort solo og har siden 1996 optrådt som Pjerrot i Tivoli Friheden i Aarhus. Her bruger Hasse Hjort også trylleriet som det bærende element og tilfører forestillingen mekaniske dyr, der på charmerende vis afbryder og skaber en ny drejning i fortællingen og får tilskuerne til at le. Sidste år introducerede Hasse Hjort også jule-Pjerrot, der underholder med juletryllerier for gæsterne i Tivoli Friheden.
Publicerat i Sett, hört och hänt | Lämna en kommentar

Moderna Illusionisters Cirkels månadsmöte den 6 november

En trevlig kväll började med att President Martin Nilsson och sekreterare Göran Nordfeldt informerade om kommande arrangemang samt några punkter för diskussion. Vi hälsade även junioren Jonathan Arnell välkommen som medlem i vår klubb! Rolf K Johansson berättade att han varit och sett Staafs Magic när de hade sin utsålda show i Motala. Rolf var mäkta imponerad över deras arbete och show. Han uppmuntrade oss alla att se dem framöver! Jimmy Svärdhagen var på besök och gjorde reklam för sin kommande show ”Galet nära”.

Andreas Sebring tog vid och berättade för de ca 30 församlade hur man ska bedöma en akt. Han framförde det på ett bra och sakligt sätt. Det även utifrån sina nyvunna kunskaper i den domarkurs som han var med på i helgen.

Nu kunde Klubbmästerskapen börja! Det var 7 akter som var anmälda och de som inte tävlade fick bedöma akterna med poäng från 1 till 10, där 10 var högst. Dessutom fick de som gav poäng skriva en positiv mening om varje akt. Några av dessa finns nedan.

Först ut var Johan Nylinder som visade sin läkarkonst. Han tog fram en åskådare och visade hur en tråd kom in i ena armen för att opereras ut i den andra armen. Det var blodigt när Johan plockade ut tråden men han gjorde det på ett tryggt sätt!/Kul presentation/ Lite läskigt, men på ett härligt och roligt sätt/

Sedan var det Anders Svenssons tur som hade en fint mentaltrick där han tog fram 6 stycken åskådare som fick en lapp var med antingen S (sanning) eller L (lögn). En av lapparna hade ett kryss varvid den personen fick välja om han ville vara lögnare eller sann. Sedan gällde det för Anders som detektiv att finna den som hade kortet med kryss, vilket han gjorde! /Komiskt och roligt/Spännande effekt/

Därefter var det Ingrid Klingberg Calås tur. Hon gjorde ett lugnt och metodiskt framträdande med tändsticksask och sytråd som öppningsnummer. Sedan placerade hon 5 kort i en viss ordning. För att sedan be en åskådare att placera 5 olika kort i egen ordning och det blev verkligen ”Perfect match”! Som sista nummer tog hon hjälp av ytterligare en åskådare som hon bad om namn, födelsedag och ett fritt valt nummer. Det spännande var att Ingrid skulle skriva ner dessa innan åskådaren fick säga sina uppgifter… /Du var väldigt positiv på scenen/Roligt agerande och bra scenkostym/

Nästa tävlande var Janos Jakus som hade en manipulationsakt som framfördes med musik. Med början av ingenting kom en stor silverboll fram! Silverbollen blev både två och tre bollar. Bollar försvann för att sedan komma tillbaka. På samma sätt som det blev flera bollar, så försvann en efter en och till slut var han tomhänt igen! /Vad ska man säga, olala!! Fantastiskt bra!/Bra kostym o snyggt franförande!/

Sedan var det Mr Gorans tur att beträda scenen. Han rev en tidning som sedan blev hel. Han använde sig av åskådare som fick låsa fast honom i en kedja. Därefter stoppade han in sina händer i en påse som åskådarna höll i. Han plockade ut sina händer, en i taget, och rörde vid åskådarna för att sedan sitta fast igen. Han visade även ett korttrick med en ballonghund och avslutade sin akt med en pappersrivning. Han använde sig av mycket skämt i sin akt. /Helt fantastiskt, kunde inte sluta skratta/Bra energi och lurig avslutning/

Nu var det Magi-Martins tur. Han trollade med 3 lika långa rep som blev olika långa rep. En ”mitt” ur ett rep plockades bort för att åter komma på plats bland annat. Han tog upp en åskådare som fick knyta ihop sitt rep precis som Magi-Martin gjorde. Därefter skulle de klippa i sina rep och när det var gjort drogs knuten av från respektive rep./Klurigt reptrick och underhållande/ Rolig presentation av en klassiker/

Som sista akt fick Kungen själv komma till tals… Det var Göran Calås som gestaltade Kung Carl den XVI Gustaf som trollade med Kinesiska mynt. Han berättade att någon måste ta hand om statens pengar så det inte minskar i statskassan. Mynt försvann och kom tillbaka. Under tiden som Göran trollade så verkar det inte blivit mindre pengar för staten utan betydligt mera!/ Intressant tema och imitation/ Kul idé och spännande när pengarna blev fler!/

Medan alla poäng summerades visade Martin Nilsson sin gummisnoddsrutin och sedan fick man sitta och hjälpa varandra för att lära sig mer om gummisnoddar.

Sedan fick vi reda på resultatet av årets klubbmästerskap och pallplatserna fördelades så här  1 Mr Goran   2 Johan Nylinder  3 Magi-Martin

Vi tackar alla som deltog vid Klubbmästerskapen och vi säger grattis till Mr Goran!

Kvällen avslutades och det blev ett härligt pratande och minglande innan vi var tvungna att gå ut ur lokalen.

Nästa möte är ”Lilljulen” den 4 december. Den kommer kosta 150 kr för medlemmar och 200 kr för icke medlemmar. Då ingår en julinspirerad landgång, julmust samt kaffe och kaka. Dessutom kommer Erik Nordvall och har ett seminarium och bjuder även på en show. Obligatorisk anmälan sker till Anders Svensson senast 26 november. Det finns även chans att byta julklapp som ska vara trollerirelaterad och vara till ett värde av ca 100 kr.

Mötesanteckningar genom sekreterare Göran Nordfeldt

Publicerat i MIC | Lämna en kommentar

Larino avliden

Olof ”Larino” Larsson gick bort den 24 oktober vid en ålder av 98 år. Han var tidigt medlem i Göteborgs Magiska Klubb och en av stiftarna till Sällskapet Magiska Bröderna i Göteborg.
Larino t.v.

Han var mycket aktiv och trollade bland annat med Egonni och Harrby som ”The Three Magic Brothers” på 1950-talet. Han var känd för sina fantastiska pappersrivningar och underhållande scennummer och blev också nordisk mästare i trolleri.

På senare tid trollade han på föreningar och äldreboenden tills han var över 95 år. Han visade sina trollkonster för sitt barnbarnsbarn så sent som maj månad i år. En magisk gentleman som förgyllde trolleriet i Göteborg har gått ur tiden.

Våra tankar går till hans familj.
Leif Densloe
Ur ”Sveriges trollkarlar”: Larino ( Olof Larsson) 1919, verkmästare, Göteborg, S, GMK, SMB. Har trollat sedan 1940-talet. Förutom en sedvanlig trolleriakt framförde han också trollande handdockor. Specialitet papperstrolleri. Vann pris i originalitet vid trolleritävlingar i Oslo 1963.
Publicerat i Sett, hört och hänt | 1 kommentar

Staaf Magic

Första föreställningen  av Staafs helaftonsföreställningar i Motala är avklarad och Staaf-familjen gjorde ett toppen jobb!  Jag är väldigt stolt över dem. Jubel och stormade applåder från publiken. Hörde endast bra kommentaren efter föreställningen. Önskar att många trollkarlar kunde se föreställningen. En mycket professionell show!

Föreställning nr 2 gavs den 28 oktober klockan 19.00 – Kultur Akademin i Motala.

http://www.mvt.se/kultur-noje/magisk-forestallning-av-motalafamilj-om4870361.aspx

Text och foto Tim Star

Publicerat i Sett, hört och hänt | Lämna en kommentar

Mystique

Tredje upplagan av Mystique i källaren på Scalateatern i Stockholm ska precis börja. De sista gästerna blir insläppta av artisterna genom huvudingången i den smala lilla salongen och när alla sitter på plats görs sagda entré om till kvällens scen.

Fyra välbekanta ansikten dyker upp. Välbekanta såsom i frekvent synliga på det numer stängda Magic Bar och i andra magisammanhang runt i landet.

Det hela börjar med någon form av ensemblenummer där artisterna trollar fram och bort saker i högt tempo. Det hela slutar med ett rör med Singoalla-kex.

Tre av de fyra artisterna lämnar den fjärde ensam och solonumrena kan börja.

John-Henry gör en liten duk och myntrutin med publik uppe i rampljuset. Tom Stone avlöser och ger oss en liten lektion om Stewart James och dennes livsverk i form av tre massiva böcker och ensemblen framför sedan en rutin från dennes stora repertoar.

Ett nytt ansikte dyker upp. Det är kvällens enda gäst (förra showen hade två) men detta är internationellt besök i form av Alexandra Duvivier från Le Double Fond i Paris. Hon bjuder bokstavligen på franska karameller och publikens enda barn får ta del av numrets rekvisita efteråt.

Martin Hansson följer med en boll och bägarrutin.

Efter detta kommer Leif Olberius och visar sina fingerfärdigheter med multiplicerande bollar.

Efter detta är det återigen dags att ta del av John-Henry som den här gången gör sin mim-akt. Paus följer.

Efter pausen är kakorna tillbaka och John-Henry och Tom gör en liten akt med dessa.

Alexandra återvänder med rep och kort i ett längre gästspel.

Stewart James dras upp igen och Tom gör en mentaleffekt där två av åskådarna väljer ord eller bilder som Tom sedan avslöjar.

Leif trollar med dukar och sätter extra krydda på sin final.

Tom kör slutligen lite frågesport med givet resultat innan kvällens gäst Alexandra avslutar det hela med att producera fyra stycken ess från oöppnad blandad kortlek samt en avslutning till musik där kortlekens framsidor helt plötsligt matchar orden i en sång och bildar en affisch i slutet.

Applåder och visslingar avslutar kvällen med hela tre applådtack!

Så skulle jag kunnat nöja mig med att beskriva kvällen men det tänker jag inte. För Mystique förtjänar mer än att jag bara rabblar en tricklista. Det är inte helt polerat men vad herrarna i gruppen Stockholm Magic försöker göra med Mystique är inte att bunta ihop ett gäng trollkarlar som en stå-uppklubb buntar ihop komiker utan det finns ett tema, en röd tråd som ändå håller ihop föreställningen trots att det är uppenbart att det alltid inte repats supermycket på de gemensamma numrena. Däremot är detta rutinerade artister som lutar på mångårig scenvana och det känns som om de har kul ihop för det mesta! Det är också imponerande att temat förändras från gång till gång och hur övergångarna mellan numren ändå fungerar och binder samman alla småakter till en helhet.

Än mer hedrande är den plats som lämnas åt gästartisterna och det är en fröjd att se nya ansikten såväl som bekanta från resten av landet (tidigare gäster är Gaston, Arkadia och Mikael Hedne, nybliven norsk mästare i trolleri).

Sammanfattningsvis är detta något helt annat än vad Magic Bar var. Och det är något annat än vad Spellbound i Göteborg var. Det är mer känsla av en trollerivarieté som blandar och ger och levererar något unikt för en trängandes publik varje månad. Ta chansen och gå och se något fräscht under hösten. Det är inte dyrt och det känns som en helkväll när jag går därifrån.

Jag hoppas att det fortsätter att vara trångt och att biljetterna tar slut till höstens föreställningar – det är Mystique och personerna bakom det hela värda!

Stefan Eriksson

Publicerat i Sett, hört och hänt | Lämna en kommentar

Houdini

Intresserad av Harry Houdini och/eller utbrytningstrick? Missa inte Jan Crosbys fantastiska artikel i senaste NyhetsMagazinet!

Publicerat i Sett, hört och hänt | Lämna en kommentar

Norsk Tryllemuseum står utan lokal

1997 startade Terje Nordheim Norsk Tryllearkiv, som 2001 blev Norsk Tryllemuseum. Samlingen byggdes upp efter mönster av Sveriges Magi-Arkiv. De första tio åren hade Terje ingen hjälp utan han själv fick göra det mesta – samla material, ordna utställningsmontrar och utställningar, upphängning och montering av affischer och foton m.m. Lokalerna – en våning på tredje våningen utan hiss – ställdes gratis till förfogande av trollkarlen Dana – Dag Nathan. Ingen trodde då att detta skulle bli ett så imponerande trollerimuseum som det med åren blivit – med öppet för allmänheten på söndagarna med trolleriföreställningar.

Efter Danas död fortsatte sponsringen av lokalen av sonen Einar Nathan, men nu är huset sålt och den nye ägaren ser inget intresse i att sponsra ett trollerimuseum. Så under oktober har allt trollerimaterial packats ner i kartonger och placerats i en lagerlokal. Detta ovärderliga materials framtid är oviss. Terje Nordheim har sedan flera år på grund av ålder dragit sig tillbaka, och frågan är om någon yngre eldsjäl finns som kan och vill engagera sig?

Tyvärr är det föga intresse hos de nordiska trolleriföreningar för trollerimuseer. Finns de ideella eldsjälar som vill hålla i det så OK, men mer blir det inte, verkar det.

Foton från vårt besök i Norsk Tryllemuseum 2008, då Terje guidade oss grundligt i museet. Vi var riktigt imponerade!

Publicerat i Sett, hört och hänt | Lämna en kommentar

Michael Mendoza i Kvarnen, Mölndal 14 oktober

Illusionisten Michael Mendoza, 50 åskådare, längd 85 min, biljettpris 295.-

Jag redogör för mina intryck från Mendozas 10-årsjubilerande trollerishow i Mölndal. Efersom jag sett och recencerat den för ett par år sedan göra jag även några jämförelser.

Insläppet skedde punktligt till salongen som tog c;a 400 åskådare. Producenten Mattias Bergendahl hälsade välkommen och efter bra introduktionsmusik dämpades ljuset, en magisk basstämma presenterade showen och ridån delade sig. På scenen stod en manshög glaslåda som rökfylldes, varefter Mendoza uppenbarade sig i boxen. Därpå trollades en assistent fram ur tigerburen.

Ett stort bord med en låda på rullas in. Assistenten ställer sig i lådan som täcker henne till midjan. Medoza slänger upp ett skynke framför henne så att hon försvann när det föll ner. För mig var det magiskt, tills Medoza öppnade frontluckan och visade flickan. Luckan sattes tillbaka igen och ett antal spjutspetsar på en platta penetrerade lådan, som nu visade sig vara tom. Luckan stängdes och flickan producerades sittande ovanpå densamma. Inte nog med det utan ytterligare en kvinna trollades fram ur lådan. En bra öppning helt till häftig musik.

Mendoza berättade om den maskerade trollkarlen som introduktion till ringspelet med sex ringar.  Till musik länkade trollkarlen ihop två ringar sakta och separerade dem. Bra. Sedan slog han ihop ringarna och drog isär dem. Nu räknade han tre ringar, som slängdes upp i luften och de var sammanlänkade vid nedkomsten. Det var bra tyckte publiken. Dessa tre ringar lämnades till en åskådare. Tre lösa ringar i handen  blir två länkade som bytes med åskådarens tre. Fjärde ringen länkas uppifrån och succesivt ned på de tre. Det såg övertygande ut. Han återtog paret och länkade ihop det med de andra. Bra. Han avslutade med en kedja av sex ringar som hölls mellan händerna,varpå han bara samlade ihop dem i en bunt. Bunten med sex ringar blev ett litet antiklimax efter kedjan. En bra rutin utfört skickligt.

Mendoza lurar upp en kvinnlig åskådare på scenen. Hon drar ett jättekort och han misslyckas med att rita av kortet, men till slut stiger det rätta upp ur den ritade kortasken. Inget fummel med avrivningen av den ritade teckningen.

Sedan placerades assistenten i en låda som penetreras med två stänger. Inte så inponerande tänkte jag tills väggarna togs bort och boxen visades tom. Pang hördes från salen och flickan uppenbarade sig mitt bland publiken. En stark effekt.

Efter passande introduktionsföredrag om Houdini utfördes substitution trunk med snabbt byte. De gjorde dock samma misstag som jag gjorde i början av min karriär, baksidan av lådan visades ej.

Äggpåsen tillsammans med en dam från publiken presenterades med standardrutinen för vuxen publik.

Kändistesten med kort, som Häckner presenterar suveränt, fick även Medoza publiken att skratta.

Streatchingmaskinen med två assistenter, såg bra och rolig ut. Bra trovärdigt föredrag om egna krämpor som introduktion. Påföljande trick, lådan över huvudet som vreds runt flera varv var en kul uppföljare.

Bägarspelet presenterades  med lite för mycket upprepade handgrepp, men en bra avslutning. Vita kulor skulle ha synts bättre mot konstnärens svarta klädsel, men i denna föreställning syntes de bra ändå tack vare storbildsvideon.

Iförd kimono svävade Medoza upp mellan tvenne stänger för att ta ner kärlekens låga från toppen på ena stången. Här fanns ett tydligt motiv till svävningen som såg bra ut.

En mycket vacker, rispapperskista står på scenen och en romantisk presentation följer. En flicka med en framtrollad ros lägger sig i lådan och en lampa tänds så att man ser en siluett av henne med rosen. Siluetten blir mindra och mindre tills att den slutligen försvinner och när lådans front öppnas är hon borta. Det såg bra ut, men något otydligt då nummret utfördes nära fonden.

Gag med flaskan i påsen som låtsas borttrollas tills påsen knycklas ihop och flaskan är borta på riktigt. Något för lång presentation med tanke på den korta effekten.

Ambisious card effekt med endast fem kort, där ett vänder sig upprepade gånger satte myror i huvudet på åskådarna, då det var lätt att följa med på storbildsskärmen.

Som final utfördes ett bra och snabbt utbyte i en låda på en piedestal. Det var en värdig avslutningseffekt. Som extranummer gnuggade Mendoza sina händer vid scenkanten varpå det började ”snöa”. Sedan satte sig Mendoza på en stol och övertäcktes med ett stort skynke och försvann för att möta publiken i vestibulen efter showen för atografskrivning.

Föreställningen bar på tydlig Laberoinspiration med proffsigt ljud, ljus och fina illusioner. En bra blandning mellan stora illusioner, salongs-och  micromagi. Den starka illusionen där den borttrollade kvinnan kommer in bakom publiken borde enligt gängse bruk ha placerats bland finalnummren. Om framförandet och publikkontakten blir ännu bättre förtjänar showen en betydligt större publik än dagens. 

Delgado

Missa inte föreställningen den 21/10 på Möllan!

Publicerat i Sett, hört och hänt | 1 kommentar

Håkan Berg med i Le Plus Grand Cabaret du Monde… IGEN!

Från sändningen den 14 oktober 2017
https://vimeo.com/238570609

Publicerat i Sett, hört och hänt | Lämna en kommentar

Svensk succé -‎ i USA.

Axel Adler, Håkan Berg och Tom Stone medverkade vid Genii-kongressen i Orlando Florida.
Axel och Tom medverkade i Close-up showerna på fredag och lördag, där de gick från rum till rum och upprepade sina akter 12 gånger så att alla skulle få se.
På lördag kvällen utgjorde de tillsammans med Håkan första hälften av kongressens galaföreställning.
Axel kommer genom publiken balanserande en kristallkula på huvudet och går upp på scenen där Tom och Håkan väntar.
Kulan överlämnas, Axel & Håkan försvinner.
Axel gör sin Ring & Scarf rutin.
Tom kommer in och gör en rutin med mynt och duk som avslutas med att en flaska dyker upp.
Ridån stängs, och Tom kommer ut framför den och säger föreställningens första ord:
-”Vi kommer från Sverige, på andra sidan jordklotet. I Sverige vet vi väldigt lite om Amerika och amerikaner – vi vet bara det vi ser på FOX News.”
Stort skratt från publiken!
En åskådare bjuds upp till att få lära sig ett trick. Både Tom och åskådaren lyckas trolla en duk till ett ägg. Hemligheten, ett fuskägg med hål i, avslöjas… men ingen blir klokare, för både Tom och åskådaren plockar bort sina äggs hål – de är plötsligt riktiga ägg som Tom och åskådaren knäcker i var sitt glas.
En dov ton hörs, ridån öppnas och på ett hav av tung vit rök glider Håkan in, men dras genast av scenen igen av sina svävande handskar.
Ny entré, och champagne och blommor produceras ur en tidning.
Champagne hälls i tidningen – men rinner ut på andra sidan och ut på golvet.
Tidningen rivs i småbitar som för att bevisa att det inte finns nån champagne gömd där… och plötsligt är tidningen hel igen, och champagne hälls ur tidningen.
En mekanisk duva dras fram, och splittas till två, och nån slags burliknande sak dyker upp…
…sen påbörjas ett reptrick vars inledning upprepas ett dussin gånger för att det avskurna repet vägrar förbli avskuret.
Håkan trollar bort sina två mekaniska duvor, och plötsligt dyker en hiskeligt stor konstgjord uggla upp.
Otroligt många skratt och applåder.
Ridån stängs, men öppnas genast och Axel släpar sig in med en stol… något har gått snett med Axels anatomi, för han har nu tre ben.
När ridån stängs igen, så kommer Tom in med tre trälådor i cigarrlådsstorlek. Med hjälp av två åskådare sker nu besynnerligheter där en bok och ett spelkort förflyttar sig mellan lådorna.
Ridån öppnas igen och avslöjar en tom scen med ett bord. Bakom bordet dyker Axel upp… med fyra händer. Han har fortfarande problem med sin anatomi, denna gång med armarna.
Håkan kommer in igen och sjunger en låt medan ett rep penetrerar hans kropp.
Galaföreställningens första akt avslutades med att Tom, till musik, trollade med en skål och tre bollar… vilket slutade med att hundratals bollar kom som en kaskad ur skålen.
Hela föreställningen var fylld med skratt och spontana applåder och avslutades med en mycket lång stående ovation från 500 åskådare! En fantastisk upplevelse för mig och jag tror också för Axel Håkan och Tom.
Efter pausen tog Mike Caveney, Jade, Michael Rayner och Guy Hollingworth vid och det kändes avslaget efter svenskarna.
På söndagen höll Axel, Håkan och Tom en tre timmar workshop för 24 deltagare. Den blev mycket‎ uppskattad.
Jag träffade många gamla vänner och fick litet nyheter. David Ben är snart klar med sin bok om Johnny Thompson och nästa år blir han ansvarig för en akademisk kurs med bl.a. Trolleri vid universitetet i Toronto. ‎Alain Slaight har ställt två milj. Dollar till förfogande. Richard Kaufman är också snart klar med boken om DeLand som kommer att intressera alla kortmagiker. Nästa år kommer den andra Larry Jenningsboken. Ser fram mot den!
En mycket lyckad och uppskattad konferens där svenska deltagarna verkligen gjorde en strålande prestation!
Jan BA Janson
Tom Stone, Håkan Berg, Axel Adler och Micke Berg (scentekniker). Foto: Sean Ahern

Axel Adler i Closeup-showen. Foto: Elizabeth O’Keefe-Kaufman

 Tom Stone i Closeup-showen. Foto. Elizabeth O’Keefe-Kaufman

 Håkan Berg är ”King of Birds”. Foto: Elizabeth O’Keefe-Kaufman

 Axel Adler med tre ben. Foto: Elizabeth O’Keefe-Kaufman
Håkan Berg med rep genom kroppen. Foto: Mike Maione

 Tom Stones finalnummer. Foto: Mike Maione

Publicerat i Sett, hört och hänt | Lämna en kommentar