NIELS LE TORT
 - DEN DANSKE TROLLKARLEN SOM BLEV DEN SVENSKA BIOGRAFENS FADER


Niels Edvard Jacobsen föddes 29 april 1856 i Tröröd, Sölleröd Sogn, norr om Köpenhamn. Han började, fattig som en kyrkråtta,  efter militärtjänstgöringen i lära hos en hattmakare i Köpenhamn. Men snart nog övergick han till artistlivet, för vid första barnets födelse 1883 uppgav han sitt yrke som artist. Vi vet att han 1887 uppträdde som svärdslukare. Hans sju svärd finns f.ö. fortfarande bevarade. 1893 förevisade han på en marknad ett panorama, och han har alltså stigit i graderna och kan nu kalla sig tältägare. 1895 förevisade han en jättedam, 1896 reste han omkring med "en hårbeväxt kvinna", men oftast trollade han också.

1891 ansökte Jacobsen hos kungen att få antaga efternamnet Letort. Som skäl anger han, att han har försörjt sig som artist sedan ungdomsåren, och det har visat sig, att för att bli ett namn i detta fack, måste man ha ett artistnamn. Detta beviljas, och i fortsättningen blev namnet Niels Edvard Jacobsen Letort. Eftersom Professor Joseph H.Le Tort (se artikel i förra numret av Pegasus) var verksam fram till 1880 har det spekulerats i att dessa två trollkarlar träffats, och att Niels fick köpa en del av J. Le Torts apparater och kanske även hans namn. Men frågan är om han inte bara kopierade namnet, vilket inte är ovanligt. (Jämför t.ex. österrikaren Johann Nepomuk Hofzinser 1806-1875 och svensken Max Hofzinser 1885-1955.) Likheten i program behöver ju inte heller betyda något, eftersom trollkarlar alltid har haft olika favorittrick, som använts av de flesta i branschen.

Man kan lägga märke till att Niels Letort kallade sig i annonser omväxlande le Tort,  Niels le Tort, Prof. Niels le Tort. Men ibland också Joseph Le Tort eller Dr. J. le Tort, vilket har gjort att dessa två trollkarlar sammanblandats och förväxlats - inte minst av trollkarlsbiografiförfattare. Men eftersom Niels använde Josephs namn efter dennes död, så vet vi ju, att dessa annonser hänvisar till Niels Letort.

Letort reste runt i Danmark, och 1894 annonserar t.ex. Letort, att han kommer att ge två stora föreställningar i modern trolldomskonst i Odense. Han framförde enligt recensionerna ett flertal förbluffande nummer och en ung dam, Fräulein Pontelli, utförde hemlighetsfulla kortkonster, allt inför välfyllda lokaler och till stort bifall. 1899 dök Letort upp i Malmö och turnerade sedan vidare i Sverige, där han var populär. I oktober 1900 återvände han till Danmark, men här lyckades han inte samla samma stora publik som i Sverige, så han återvände över Sundet. Han gjorde även avstickare till Finland, men inte heller där gjorde han samma succé som i Sverige  Enligt Le Tort själv så hade han t.o.m. uppträtt på Follies-Bergère i Paris. Helt otroligt är det kanske inte, dels för att Letort kunde en del franska, dels för att han var en mycket framgångsrik trollkarl. Och elegant  - långa, styva, spetsiga mustascher, vit halsduk med diamantnål och fullt av ringar på fingrarna.

I Sverige turnerade han flitigt under år 1900 -  bland annat i Kristianstad, Eslöv, Lund, Höör, Landskrona, Göteborg, Vänersborg, Uddevalla, Åmål, Karlstad, Filipstad, Arvika, Kristinehamn, Örebro, Norrköping, Linköping, Nyköping, Uppsala, Västerås, Hedemora, Falun, Söderhamn.

Letort sammanträffade under sina framträdanden, bl.a. vid den stora utställningen i Gävle 1901, med den franske ingenjören, showmannen och tillverkaren av trolleriapparater och annan mer invecklad mekanik Joseph Couprant, som visade "lefvande bilder". Denne föreslog att de skulle slå sig ihop, och att Couprant skulle förstärka Letorts program genom att visa film. Så blev det, och de öppnade också ett företag för fotografiska artiklar i Stockholm, där de även bedrev biografrörelse i "Amerikanska Teatern" - Stockholms första "stående biograf". Letort uppträdde här också - tillsammans med sin hustru och assistent Miss Hetty Dené Moore. Miss Moore var engelska, 22 år yngre än Letort, och som han träffat under en turné i England, blev förälskad i och gifte sig med. 1896 hade Niels skilt sig från sin hustru Ane, som han varit gift med sedan 1881.

I maj 1902 flyttade Letort och hans kompanjon Joseph Couprant till Göteborg, där de i en liten källare öppnade den första kinematografiska skådebanan i den staden. Förutom att visa film kombinerade de programmet med varieté. Efter ett halvår i Göteborg återvände paret Letort till Stockholm och den fortfarande igång varande fotoaffären, som Couprant tidigare återvänt till. Letort verkade nu helt gå in för filmen, och han visade sådana på olika lokaler i Stockholm. 1904 flyttade Letort till Malmö och blev också den stadens biopionjär. Efter någon tid flyttade han till Köpenhamn, där han dock inte var pionjär - tre, fyra biografer fanns här redan tidigare. 1905 drev han biografteater i kompanjonskap med Ole Olsen.

Efter att Letort dragit sig tillbaka flyttade paret till hustruns hemland England omkring år 1910. Letort hade tjänat bra med pengar på trolleri men ännu mer på filmförevisning. Vintrarna tillbringades i södra Frankrike, där han ofta besökte sin vän den danske trollkarlen Clement de Lion. De pratade trolleri, som Letort älskade, och han jämförde ofta den tidens trolleri med den sortens trolleri som han själv förevisat. 1924 flyttade paret till Odense, där Niels Letort dog den 7 februari 1929. Hustrun avled den 12 maj 1962.

Två trick ur Letorts program:
Han stack svärd genom en flätad korg i vilken hans kvinnliga assistent befann sig. Numret, som idag kallas Indian Basket Trick, kallade Letort "Den amerikanska damen".
En mängd årskalendrar delades ut till publiken, som så fick fråga fru Letort, som satt på scenen, vilken veckodag ett visst datum ett visst år hade infallit på. En assistent i kulissen hade en tusenårskalender tryckt på ett litet pappersark, vilket Letort fått av en matematikprofessor i Stockholm, och assistenten kunde alltså viska svaret till fru Letort.

Källor: Sveriges Magi-Arkiv, Clement de Lion, Bengt Idestam-Almqvist "När filmen kom till Sverige", Anders Enevig "Cirkus og Gögl i Odense 1875-1940.  Jag rekommendera varmt Enevigs verk för den som vill läsa mer än vad denna korta artikel kunnat berätta om Letorts liv och turnéer.



Christer Nilsson

Denna artikel har tidigare varit publicerad i den skandinaviska trolleritidningen Pegasus