Carl-Einar Häckner - en annorlunda trolleriunderhållare

"Det är i trolleriet all lusten ligger. Och därifrån kommer kärleken till allt det andra", sade Carl-Einar Häckner (född 1969), när han höll på att förbereda sin trollerishow, som skulle ges på Stora Teatern i Göteborg 1995. Carl-Einar har ju sysslat med en massa projekt, men han kommer alltid tillbaka till magin - där han en gång började sin scenkarriär.

Carl-Einars farmor kunde trolla bort en kapsyl, som hon sedan fick fram ur örat. Detta och den trollerilåda, han fick i femårsåldern, fick honom in på trolleribanan. Som elvaåring gick han till final i en trolleriskola, som hölls på det stora nöjesfältet Liseberg. Han var yngste medlemmen i Göteborgs Magiska Klubb, och där gav den kände trollkarlen Max Milton honom modet att ställa upp. Max har under hela Carl-Einars karriär hjälpt och inspirerat honom, och än idag finns han ofta bakom scenen under turnéerna - som konstruktör, reparatör, instruktör, rekvisitör och kompis. 1983 trollade Carl-Einar sig till en plats i den stora artistmönstringen "De Okändas Revy", som Göteborgs-Posten och Liseberg höll i.

Efter flera klubbmästerskap i Göteborgs Magiska Klubb följde svenska och nordiska juniormästerskap i trolleri (nio segrar), och redan under studietiden - ekonomisk linje på gymnasiet - satsade Carl-Einar, som nu tagit artistnamnet Wic Mack, hundra procent på att bli underhållare och leva på detta. Scenprogrammet bestod nu av trolleri med bl.a. mynt, ljus och dukar, Ringspelet, Zombie med ett glas.

Men vid sidan av detta var Wic Mack en skicklig close up-trollare, och han trollade på de flesta av Göteborgs restauranger, där han gick runt vid borden och underhöll gästerna. Vid tävlingen "Nya Ansikten" vann Carl-Einar varietéklassen, han fick framträda i både svensk och östtysk TV, underhöll i pensionärsföreningar, vid firmafester och på Danmarksfärjor. Francois Bronett hade fått ögonen på Wic Mack och rekommenderade honom till den fjärde upplagan av Grand Prix Magiques de Monte Carlo. På Theatre Princess Grace fick alltså den unge göteborgaren i mars 1988 visa sin fina manipulationsakt, och även om han inte vann, så gav det ju fina kontakter.

Häckner på besök i Sveriges Magi-Arkiv 1999

Den som betytt mest för Carl-Einar i hans karriär är - förutom Max Milton - Mats Berglund. Han är Carl-Einars bollplank, regissör och dramaturg. De möttes 1986, och sedan dess har de jobbat ihop. Många idéer har de kläckt tillsammans, förkastat, arbetat om och använt. T.ex. i showen "Wic Mack lägger korten på bordet" på Plankan i Göteborg 1989, där trolleriet kombinerades med stand up comedy. Det var första försöket i stand up-branchen, så det blev inte så mycket av att slänga käft med publiken. Denna förmåga hade han dock utvecklat året därpå, när han gjorde en uppskattad show på Gamleport i Göteborg. Men recensenterna tyckte att han utnyttjade sina trollkonster alltför sällan!

Det blev mer och mer stand up, och Carl-Einar kom med i SUCK - Stand up Comedy Klubben. Precis som i Göteborgs Magiska Klubb blev han här yngste medlemmen. Nu blev det mer och mer Charlie Häckner av Wic Mack, som han tog "död på" i showen "Wic Mack - en tack- och avskedsföreställning" (1990-91). "En mycket personlig show utan en död minut - oemotståndligt!" skrev en tidning.

Sagopjäsen "Janssons frestelser" av och med Carl-Einar höjdes till skyarna av Dagens Nyheters fruktade kritiker Ingmar Glanzelius. En multishow med många överraskningar och häftiga effekter, som kom även som TV-version. Det gick utmärkt att skådespela utan utbildning. Carl-Einar hade sökt in på scenskola två gånger som 18-åring med en scen ur Hamlet. Han kom inte in, och nu tänker han inte besvära dem mer.

"Samtal med Häckner" - ett magiskt ståuppäventyr - hade premiär i april 1992. Här visades en hel del trolleri, som varvades med historier, eldslukning, striptease och kvickheter. Det blev en stor succé med utsålda hus landet runt. "Han var fantastisk!" skrev Topper Martyn till mig efter föreställningen på Uppsala Stadsteater. Den här showen sändes i TV 1995.

Hösten 1991 var Carl-Einar med i TV-programmet "Dabrowski", där han pratade, trollade och stoppade in en kondom i näsan och drog ut den genom munnen. Han blev rikskändis på kuppen, och vann Expressens pris "1991 års TV-komet", som delades ut till bästa nya TV-ansikte.

Han hann även med att spela skolteater - pjäsen "Handbok för handlösa" - på Backateatern i Göteborg. Han vann Aftonbladets tävling om "Sveriges sexigaste man", han trollade i Fröslunda Kulturhus' internationella varieté och fortsatte turnera med sina enmansshower. Vi såg honom i stå upp-serien "Släng dig i brunnen", där han trollade med kungspytonormar - stack en gaffel i dem så blodet sprutade...

"Enda sättet att komma någonstans, att utvecklas, är att släppa taget. Att inte alltid ha kontroll över situationen. Det finns ingen genväg till framgång," är ett uttalande av Carl-Einar. Många tror nog, att allt har serverats på ett fat åt honom - men icke. Han har fått jobba, han har varit rädd, skrämd, skakad många gånger, men han har lyckats. Mycket beroende på att han har haft något att säga till publiken. "Har man inte det, så ska man inte ställa sig på en scen", som Carl-Einar säger.

Den 5 mars 1993 hade "Carl-Einar och hans 13 assistenter" premiär på Göteborgs Stadsteater. Det var en egenproduktion med underrubriken "Wic Mack gör come back". Föreställningen var en hyllning till hans vänner trollkarlarna, sade han själv. Här blandades trollerinumren med monologer - kursen var klar men en del spånades fram under föreställningen. Han berättade om trollkarlen, som trollade för att slippa se sin fru, om trollkarlen, som alltid hade gråtande barn på scenen i brist på barnvakt, och om trollkarlen, som nästan hade ihjäl alla sin gula duvor, för att han försökte tvätta dem vita... De tretton assistenterna var bara en - teaterteknikern Andreas A. Björklund. Stefan Schützer, Magiska Teatern i Vretstorp, hade tillverkat en Itusågad dam-illusion och en frysboxliknande låda för utbrytning för showen. En begagnad svärdbox hade inköpts från f.d. illusionisten Camory, numera direktör för Cirkus Wictoria.

"Föreställningen är en fullträff, i mer än två timmar underhåller denne begåvade ungdom från Angered en publik, som han har i sina virtuosa och kvicka fingrar redan från början, överraskningarna flödar som vattenfall..." är några lösryckta citat ur Uno Myggan Ericsons recension. Myggan är Sveriges ende nöjesdoktor, Filosofie Hedersdoktor i Nöjeshistoria vid Göteborgs Universitet, så orden väger tungt! Efter tre månader i Göteborg gick föreställningen ut på en riksomfattande turné med utsålda hus överallt - utom i Kalmar.

Men skådespeleriet fick även sitt - bl.a. i TV-serien "Polisen och domarmordet" och långfilmen "Änglagård". I föreställningen "Träd ska inte växa för högt i Sverige - och det tycker vi är bra" sjöng Carl-Einar visor vid sidan av stand up-numren. Detta var 1994, och då fick han Svenska Humorförbundets pris "Årets roligaste svensk". "För ungt och vildsint konstnärskap, där explosiv humor blandar sig med fräck glädje och social ansvarskänsla."

Explosiv humor - det kanske man kan säga, för under turnén med "En internationell trollerishow i Norrland" exploderade den 22 april 1994 på Victoriateatern i Malmö en magnesiumbomb i händerna på Carl-Einar. Han brännskadades, värst tilltygad blev vänster hand. Den fick han ha i bandage ett par veckor, varför det blev dåligt med trolleriet den tiden... Men publicity blev det - olyckan fyllde t.ex. Aftonbladets löpsedel dagen efter och alla tidningar med självaktning intervjuade Carl-Einar i lasarettets sjuksäng. 40 gånger hade Carl-Einar avfyrat samma avslutningsbomb, men denna gång slarvade han och kom åt utlösningsmekanismen för tidigt. "I den här showen hann Häckner sticka ut ögat på sig själv, ramla ner från scenen, tappa sina tänder, bloda ner sig, slå folk i huvudet med en pappstjärna, trampa sönder en gitarr, slita upp en tjej och en kille på scenen - men också trixa med kort, praktisera buktaleri, trolla med ringar och mynt och vara mycket rolig. MYCKET rolig till och med", skrev Norrbottens-Kuriren efter turnépremiären i Luleå.

Foto: Janeric Dahlin

1994 kom också "Rädda fritidsgårdarna" - en show som gavs på över femtio fritidsgårdar. Även i denna föreställning plockade Wic Mack ivrigt ur sin trollerilåda - en röd blomma blev gul, en tesked försvann in i näsan, ett öra trillade bort osv.

Carl-Einar började nu också trolla med ord. Han gav ut diktsamlingen "Gloria" "Men," betonar han, "diktning, visprogram - det är min hobby. Det jag egentligen vill tillbaka till är trolleriet. Det är rötterna, trolleriet är min röda tråd i allt jag gör."

Men innan Häckner kom tillbaka till en riktig trollerishow, så skulle långfilmen "Petri tårar", där han spelade en av huvudrollerna mot Izabella Scorupco, avslutas liksom TV-serien "Herbert och Robert", där motspelaren var Tomas von Brömssen.

Den 15 september 1995 var det premiär på Carl-Einar Häckners - eller ska vi säga Wic Macks - stora trollerishow "Trollkarlens afton" på Stora Teatern i Göteborg. Den skulle visa sig bli framgångsrik och dra folk fram till den 4/11 - 37 föreställningar. Som vanligt svarade Carl-Einar och Mats Berglund för texter och regi, pianist var Jan Corneliusson och assistent Andreas A. Berglund. "Hans trick görs ibland med distans. Häckner är en ironisk trollkarl, och det känns ibland som han både vill få oss att tro på illusionen och få oss att skratta åt hans försök. Låter det funka både som trick och som parodi på ett trick. Men han gör också några påkostade illusioner i Labero-stil, när assistenten med stenansiktet delas på mitten, blir genomstucken med svärd, halshuggen och försvinner i tomma intet. Fina trick kan man köpa. Men inte en personlighet", ansåg en recensent.

"Trollkarlens afton" har även gett sig ut på turné. Bland annat gavs i januari 1996 12 föreställningar i Malmö. Den 15 februari kom showen tillbaka till Stora Teatern med 10 föreställningar. Något Stockholmsbesök ser det däremot inte ut att bli, för efter Stora Teatern så står Carl-Einars lust mer till att ut och sjunga och spela gitarr (samt trolla) med egna "hobbybandet" Giant Law - av Carl-Einar översatt till jantelagen... Redan 1963 började han sjunga, göra låtar och spela, och i höstas kom en CD med Giant Law. Och det kommer mera!

Som synes är det ett digert register Carl-Einar Häckner hunnit med under sina år som professionell underhållare. Man undrar vad det ska bli av honom, när han blir "stor"? Det blir spännande att följa den fortsatta karriären. Ett är i alla fall säkert - Carl Einar har lagt rabarber på en alldeles egen nisch i underhållnings-Sverige!

Christer Nilsson/Sveriges Magi-Arkiv

Denna artikel har tidigare varit införd i den skandinaviska facktidskriften Pegasus nr 19 - och det har hänt en hel del i Carl-Einar Häckners karriär efter detta!