Illusionistens Assistent

illusionistens assistent

På Örebro stadsbibliotek låg en lapp. ”Illusionistens assistent – En föreställning om väntan och självförtroende för döva och hörande. Assistenten hälsar välkommen men Illusionisten verkar inte komma till den magiska föreställningen. Hur länge väntar man innan man frångår sin roll? Nöjer sig barnen med den mediokra Assistenten? Är Illusionisten speciell eller är alla magiska?”

Jag antecknade tid, plats och datum och tog sedan med mig min sjuåriga dotter för att besöka föreställningen.
Jag hade förväntat mig en teaterpjäs med trolleritema. Man ser oftast bra trolleri eller bra teater och väldigt sällan förenas de båda. Men Kalle Nilsson, skådespelare på Länsteatern i Örebro som själv skrivit föreställningen visade sig vara en trollkarl av klass.
Kalle tar emot publiken och visar alla tillrätta, trollkarlen är bara lite sen säger han och väntar. Fixar till Illusionistens rekvisita, testar ljuset och väntar. Någon kommer, men det var bara en familj som var sen, väntar.  Han börjar lite stressad förklara vilken fantastisk trollkarl Illusionisten är genom att visa hur han brukar trolla med en tom hink och plötsligt är den inte tom längre, utan fylld med en stor gosedjurskanin, ballonger och dukar. Sedan fortsätter föreställningen i ett lite högre tempo när assistenten axlar rollen som trollkarl gradvis vågar sig på svårare och svårare Illusioner. Han trollar bland annat in en telefon i en ballong och svävar helt suveränt en zombiekula, med och utan duk. Ett valt kort stiger av sig självt upp ur kortleken och även belysningen trollas det med. Vi får se papper bli till sedlar som blir större sedlar och sedan svävar helt magiskt.
I trettiofem minuter trollbinder Illusionistens Assistent oss och visar att om man vill så är allt möjligt.
Detta är en väldigt välspelad och fin föreställning som fångar barnens uppmärksamhet med dramatik och skickligt utförd magi, hoppas verkligen den spelas offentligt fler gånger så fler barntrollkarlar får se detta.

Läs även Sveriges radios recension här: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3379&artikel=5656560

Jonas Århammar

Fem snabba frågor

Fem snabba frågor till Kristine Hjulstad

Kristine Hjulstad från Norge är just nu Sverige-aktuell med uppträdanden på Magic Bar den 21, 22 och 23 november. Trots ett späckat schema som läkarstuderande mitt uppe i en examensperiod har hon ändå tagit sig tid att svara på intervjufrågor för Magi-Arkivets räkning.  Läs och begrunda – Kristine har många intressanta synpunkter.

Kristine

Fråga: När visste du bestämt att det var trollkonstnär du skulle bli?

Svar: Jeg har i grunn vokset opp med den. Den startet som en lek blant mange leker i barneårene. Men da jeg ble eldre var den rukket å bli en venn, ja en bestevenn jeg ikke kunne gi slip på. Og slik har det fortsatt å være!

F:  Du har vunnit många priser i tävlingar och du uppträder på slott, skepp och i tusen olika sammanhang. Dessutom studerar du flitigt för att bli läkare. Var ser du dig själv om fem år? Hur kommer du att fortsätta att förena dina två världar?

S: I fjor fikk jeg medvirke i et talkshow under en kammermusikkfestival. Da skulle jeg nettopp svare på de spørsmålene: Jeg hadde akkurat opptrådt til litt Puccini før jeg fikk snakke om et av mine hjertebarn: et forskningsprosjekt på medisinstudiet der jeg forsker på unge mennesker som har hatt cancer. Jeg ble litt beveget. Etterpå skulle jeg lese et eventyr av H.C Andersen – om døden. Da kjente jeg en slik klump i halsen at jeg ikke ville klare å snakke. For at gråten skulle forsvinne, måtte jeg bryte gråteimpulsen. Derfor fortalte jeg publikum at jeg var legestudent og at tarmene i det øyeblikk vi dør, faktisk blir dobbelt så lange! Ja, det er helt sant og ingen morbid spøk, men noe vi lærer på legestudiet. Publikum lo. Jeg og. Så kunne jeg påbegynne lesingen av eventyret uten problemer. Etter dette fikk jeg et kompliment jeg aldri vil glemme. Den svenske skuespilleren Marika Lagercrantz som var til stede sa rørt til meg; ”œlemna aldri konsten”. Det hun nok også mener, er det jeg selv føler: jeg kan ikke forlate et barn jeg er glad. Legekunsten og tryllekunsten er mine to barn som jeg føler stor kjærlighet for. Derfor vil disse to alltid følge meg på hver sin scene hele livet!

F: Du har som sagt stor tävlingsvana. Vilka är dina bästa tips?

S: Å konkurrere gir erfaring og er en mate å gi sine drømmer en ”œdeadline” på. Med det mener jeg at å delta i en konkurranse er en måte å få testet ut hva man tror på, men innen en gitt tidsfrist slik at man ikke bare blir gående og drømme på gutterommet , eller pikerommet! Men så må man passe på å sanse en tryllekonkurranse som det den er og bare det ”“ et sted å eksponere seg, trene, knytte bånd. Ikke et sted å dyrke egoet og tro en har sett verden. Lekpublikum kjenner jo knapt til at tryllekonkurranser finnes!

F: Vad betyder trolleri för dig? Vad är din motivation när du uppträder inför publik?

S: For meg er tryllekunst alt fra hvile og lek, gode opplevelser og rørende øyeblikk til streng konsentrasjon, nerver og timelangt arbeid alene, før publikum og jeg møtes i tryllekunsten. Det viktigste for meg er å kunne kombinere tryllekunst med andre kunstformer og utøvere for publikum på arenaer tryllekunsten ikke før har vært.

F: Kristine, kan du avslöja något av vad vi kommer att få uppleva på Magic Bar?

S: Jeg vil forsøke å presentere et tverrsnitt av hva jeg er spesielt glad i, nemlig vise at magien ikke ligger i tryllekunsten alene, men når denne møter magien i ord og tone!

Ha det så bra i Stockholm, Kristine!  Du kommer att göra succé!

Christina Nyman