Fem snabba frågor till Ian Rowland
Kommer du till Magic Weekend i år så kan du träffa Ian Rowland från England. Han marknadsför sig på detta slående sätt: Ian Rowland known internationally as “Ian who from where?”. En magiker med den självdistansen måste man bara bli nyfiken på! Ian är mentalisten som har blivit en auktoritet på cold reading men som inte heller drar sig för att gå på glödande kol eller att hamra in en spik i huvudet. Som du kan se på bilden har han också hittat nya användningsområden för spelkort.
 Fråga: På fotot håller du i ett av dina speciella fängslande Ian Cards. Hur går du till väga när du skapar en design för dessa kort? Hur många olika mönster har du skapat hittills? Har du uttömt alla möjligheter vid det här laget eller går det fortfarande att skapa nya mönster? Berätta mer om dessa spännande Ian Cards!
Svar: Rent tekniskt är korten exempel på kirigami (konsten att skära och vika i papper), men jag använder spelkort istället för pappersark. Denna konstform skapades av den brittiske pusselexperten Angus Lavery, och det var han som fick mig att börja för ungefär 15 år sedan. Det tar mig mellan fem och tio veckor att skapa en ny design. Jag har hittills skapat omkring 30 olika mönster – en del är mycket simpla, medan andra är oerhört komplicerade. Det finns fortfarande obegränsade möjligheter att skapa nya mönster, och jag kommer aldrig att få slut på idéer. Korten är förstås egentligen tämligen meningslösa. Jag säljer dem inte, och de används inte i trolleritrick eller i något annat sammanhang. Det är en fascinerande övning, för övningens egen skull. Vissa säger att korten utgör någon form av “konst”, men det tror jag är en bedömningsfråga. Det är helt enkelt bara så att jag hellre klurar på nya mönster än tittar på TV.
F: Din passion för magi/mentalism, resor och fotografering har tagit dig till många exotiska platser. Kan du nämna några riktigt ovanliga platser som du har uppträtt på?
S: Här är några av de platser jag har trollat på, även om det bara var ett snabbt korttrick: på Komodo ön, de berömda jätteödlornas hemvist; på Påskön, som jag besökte på juldagen eftersom det lät roligare; på en glaciär i Milfordsundet (Nya Zeeland) på 1500 meters höjd över havet; allra högst upp i Kuala Lumpors Petrona tvillingtorn; djupt nere i Postojna grottorna i Slovenien; i skuggan av Ayers Rock (Australien) i gryningen och i ruinerna i stenstaden Petra (Jordanien). Världen är, eller kan vara, en mycket magisk plats, och jag anser att vi trollkarlar bör sprida kärleken till och glädjen med magin varhelst vi kan.
F: Du har blivit en modern auktoritet när det gäller cold reading, och din bok The Full Facts Book of Cold Reading har sålts över hela världen i mer än 24 000 exemplar. Var/hur rekommenderar du att någon som är intresserad av cold reading ska börja? Hur tränar man upp den här typen av färdighet?
S: Det enda sättet att lära sig cold reading på är att gå in och göra det. Du kommer inte att vara särskilt bra på det i början, men det är ok. Ingen är bra på någonting, oavsett vad det är, från första början. Du måste ge dig själv tid att öva och att bygga upp din erfarenhet och dina kunskaper. Det är det enda sättet. Det är samma problem med cold reading som med simning eller fallskärmshoppning – alla vill vara bra på det innan de ens har börjat. Livet fungerar tyvärr inte på det sättet. Du måste börja någonstans, även om du är ruskigt dålig, och öva upp dig och lära av dina egna erfarenheter.
F: Vad har du för recept för att göra mentalmagi både häpnadsväckande och underhållande?
S: Din fråga förutsätter att jag vet hur jag ska gå till väga för att skapa häpnadsväckande och underhållande material. Jag är långt ifrån säker på att det är ett riktigt antagande. Det finns nog massor med människor som skulle kunna tala om för dig att jag är mycket tråkig och ungefär lika underhållande som en uppbrunnen tändsticka. När jag uppträder försöker jag ha roligt och leka med min publik – det är allt. Jag är precis som ett litet barn på lekplatsen som bjuder in andra barn för att ha roligt. Jag vill dela med mig av den konstiga konstformen magi och förhoppningsvis skapa förundran, förvåning, skratt och glädje. Det enda jag utgår ifrån är att skrattet är mycket viktigt här i livet, och om jag inte lyckas få människor att skratta har min föreställning inte varit särskilt lyckad.
F: Vad tycker du om the magic scene i Sverige idag?
S: Jag vet inte så mycket om trolleri i Sverige, men det är uppenbart att det finns många mycket begåvade trollkonstnärer i ert land. Lennart Green är förstås en av världens bästa trollkarlar. Han råkar också vara ett fan av mina underliga kortskapelser som du frågade om.
Johan Ståhl är en annan av mina favoriter. Han är jättetrevlig att prata med, men också en lysande artist som verkligen strävar efter hög klass och perfektion.
Min totala favorit är dock Malin Nilsson. Enligt min åsikt är hon enormt kreativ och begåvad. Hon har skapat en mängd fantastiska, sanslösa och otroligt kreativa rutiner för sina föreställningar – rutiner av ett slag som de flesta inte ens skulle drömma om. Många av hennes idéer är också mycket skojiga. En gång gjorde hon t.ex. ett korttrick där en levande get trippade över scenen med ett spelkort bundet runt halsen – vem annars skulle komma på något sådant? Vi har alla mycket att lära av Malin när det gäller magi, kreativitet och uppträdande, och jag tycker att det är synd och skam att trollerivärlden i allmänhet inte känner till mer om Malin och hennes otroliga arbete.
Christina Nyman