Slava’s Snow Show – inte trolleri, men ändå magiskt

 Finns det ingen snö på marken får man väl uppleva det på annat sätt, t.ex. på teater genom Slava’s Snow Show. Föreställningens skapare och producent Slava Polunin är performance artist och clown. Han föddes i Ryssland, men bor numera i Frankrike i en gul kvarn med fantasifull inredning. Showen har rullat på likt en snöboll i drygt 20 år, även om Slava själv inte är med på scen särskilt ofta nu för tiden.

Under årens lopp har miljoner åskådare skakat konfetti ur håret efter finalen med den gigantiska snöstormen. En del av mina vänner som har sett showen tidigare har berättat om hur de älskade den och lämnade teatersalongen med upprymt hjärta, medan andra har varit helt oberörda av hela föreställningen. Jag såg showen i London före jul, och under de tre veckor den spelades där har omdömena från publiken varit delade. Somliga uppskattade den magiska atmosfären, den filosofiska humorn och de olika interaktiva inslagen. Andra återigen hade inget positivt att säga. Vilken upplevelse man får beror nog på vad man förväntar sig.

Clowner har det ännu mycket svårare än trollkonstnärer att bryta sig ur den allmänna uppfattningen att de skulle vara till endast för barn. I Slava’s Snow Show springer clownerna inte runt och jagar varandra under tjo och tjim. Istället rör de sig ganska långsamt, så långsamt att upplevelsen ibland kan jämföras med att betrakta en målning och göra sin egen tolkning. Föreställningen består av olika tablåer som visar att det inte är helt lätt att vara människa/clown. Ensam är inte stark, men det är inte givet att lita på omgivningen alla gånger. Du finner en vän när du behöver det som mest och har gett upp allt, du blir sviken när du anar det som minst, du spelar själv kaxig och när du inser att du har tagit i för mycket kan det vara för sent. Vi får uppleva att den trygga sängen om natten förvandlas till en båt på ett mardrömslikt hav och att det är svårt, så svårt att säga farväl till den älskade på en järnvägsstation. Den älskade gestaltades av en magisk ytterrock som får liv på en klädställning.

Allt går inte långsamt till; föreställningen har också interaktiva inslag. Första akten avslutas t.ex. med att den gula clownen – huvudpersonen – tar fram kvasten för att städa upp i alla hörn. När han börjar sopa fastnar han i ett spindelnät som är så stort att det täcker hela publiken i salongen. Jag tolkar det som att han tar tag i sitt liv och bildligt talat gör sig av med all smuts i hörnen och allt gammalt bagage som tynger. Efter pausen är stämningen också mera upplivad då de gröna clownerna klättrar runt i publiken och sprutar vatten. En förutseende åskådare fällde snabbt upp ett paraply. Snöstormen i slutet sprutas ut med enorm kraft, och konfettin svischar iväg långt upp i bänkraderna. Avslutningsvis bollas jättelika badbollar ut i publiken. När jag såg föreställningen drogs hela publiken med, alla ville vara med och puffa på bollarna och ta bilder till Facebook.  För mig var denna föreställning magi utan trolleri.

Facit för en bra upplevelse: Ta med någon du håller kär. Håll varandra i handen och utforska gemensamt den värld som gestaltas i Slava’s Snow Show. Då blir det magiskt!

Christina Nyman