Trollerikonsten lever ”“ reflektioner kring en kongress    

Det har gått en vecka sedan trollerikongressen i samband med Uppsala Magic and Comedy drog igång. Det har gått en vecka där jag kunnat reflektera och begrunda vad jag varit med om. Anteckningarna jag nu skriver hämtas helt ur minnet och inte från de idoga anteckningar jag annars alltid för. Jag antecknade inte denna gång, jag njöt. Bara det säger något om upplevelsen.

Reginateatern i Uppsala en fredag och en stund för reflektion ”“ inte av mig eller publiken ”“ utan av artister. Kongressen började nämligen med att Jacob Schenström, Tom Stone och Hector Mancha fick reflektera över sitt liv som artist, om rutiner och framtidstro. Detta är en ganska spretig form, men jag börjar vänja mig och jag tycker att det finns något kreativt i att artister bara pratar om sig och sin verksamhet. Det behöver inte vara lecture jämt eller ens lecture-notes. Här finns mycket att ta till sig om man lyssnar. Å ena sidan fick vi ta del av Jacobs utstuderade tekniker kring memorized-deck, å andra sidan av Toms alltid lika intressanta infallsvinklar kring hur kända rutiner kan bli bättre, mycket bättre. Fråga honom nästa gång om den nya versionen av Chicago Opener. Tyvärr fick Hector lite för lite tid, här hade det kunnat ställas fler frågor. Nu fick vi emellertid höra om början av hans karriär och att han också vill arbeta kvar som brandman i stället för att bara åka världen runt på trollerikongresser. Förnuftigt.

Så började Close-Up-Galan, också den på Reginateatern. Just Reginateatern var det perfekta stället för denna gala. En liten intim teater ramade perfekt in denna fantastiska föreställning som blev en av de bästa close-up-galor jag sett. Under Johan Ståhls alltid lika välputsade vingar, fördes vi nu inför Gaston och hans helt underbara automat från mitten av 1800-talet ”“ Philippe. Jag är barnsligt förtjust i Gastons karaktär och det vi såg kunde lika gärna en publik sett för 100 år sedan. Det här var som att befinna sig i filmen Hugo på riktigt. Publiken fick ett utsnitt av trollerikonstens guldålder. Jacob Schenström framförde sin FISM-akt och publiken fick ana vad som krävs på den nivån. Dessutom blev det så tydligt att en tävlingsakt faktisk kan skilja sig avsevärt från vad en publik behöver. Det här var grädde på moset. Vi trollisar njöt! Junioren Felix Fredriksson var ett trevligt inslag och tog för sig med framtrollad flaska och cardiographic. Jobba på, jag vet att Love Melander gav bra feedback! Hector Mancha gjorde en oförglömlig version av Cards Across. Det här var komik, magik och plastik på en gång och så kom Dani da Ortiz. För de lekmän som satt i publiken, och det var de flesta, så sammanfattade Dani vad trolleriunderhållning kan vara i form av en intim föreställning en fredag i maj, eller vilken annan dag som helst för den delen. Att trolleri är scenkonst och att kortkonster fungerar för en stor publik stämmer, det är bara frågan om vem du är, eller vill att publiken ska uppfatta dig som. Känslan efter föreställningen var att varietén lever och finns idag, här, nu, alltid redo att fånga oss, rycka med oss.

Vi drog vidare till SAS Radisson och var med om en liten tävling, där bl. a mina gäster Bertil Fredström och Love Melander deltog. Kul ”“ eller hur Love! Så drog vi oss hemåt och det blev sent, mycket sent och mycket trevligt. Det är sällan jag står i mitt eget kök och lagar vickning under en trollerikongress, men nu skedde det! (Japp, jag bor alltså i Uppsala för er som inte vet”¦).

”Du har ju klagat på att det finns för lite tid till att umgås”, sa Johan Ståhl till Tomas Blomberg på lördagen. ”Det är ju därför jag har låtit kongressen starta vid lunch!”. Så var det. Vi kom till Uppsala Konsert och Kongress vid lunchtid och hade ändå sovit för lite. Där fick vi lyssna på Fredrik Andersson som föreläste om stand-up-comedy. Detta var kongressens bästa föredrag. Den som lyssnade fick kunskap om detta hantverk och dessutom möjlighet att se hur det fungerade (eller inte fungerade) i praktiken då vi fick vara med om en stand-up gala och flera stand-up-artister, bl. a i samband med lördagskvällens galashow. Föreläste gjorde också Tom Stone, där jag äntligen fick se Toms rutin med Boll-Boxarna (Boll-Vaser eller Boll-pokaler i lekmannamun ”“ se Hoffmann). Tidigare hade jag bara sett rutinen via den video som Genii publicerat och som spelats in på Magic Bar. Nu äntligen i verkligheten och anknöt till fredagens samtal om att allt kan förbättras. Avslutningsvis Dani Da Ortiz som gick igenom den rutin han utfört kvällen innan. Behöver jag säga att det var bra?

Galashowen avslutade kongressen och var ännu ett exempel på vad Johan Ståhl kan erbjuda en publik. Inledde gjorde Malin Nilsson som jag bara älskar att se på scen. Hon har den där speciella karisman som är så sällsynt idag, en karisma som når såväl lekmän som trollerikonstnärer. Flera kommenterade hennes rutin med ringspelet efteråt. Jag fick samma känsla som med Gaston, att jag förflyttades i tiden och ändå inte. Ja, jag vet att ni anser att jag är en historisk nörd, men ok, jag köper det, jag går igång på akter likt Gastons och Malins, det bara är så! Gaston jonglerade, Mancha uppträdde med sin FISM-akt, Ortiz dominerade på sitt oefterhärmliga sätt. Medverkade gjorde också ett antal stand-up-artister. Tack Carl Stanley ”“ grymt bra! Men snälla ”“ kan någon säga åt Kodjo Akolor att gå en kurs för Fredrik Andersson. Gitarristen, poeten, samtidstolkaren och komikern Ola Laurell är bara så rolig och originell på scen, men två låtar i stället för tre hade varit bra. Det som Ola framförde var som att trycka ner Vladimir Majakovskij, Mr Bean och Groucho Marx i en mixer och sedan hälla ut det i en keps. Googla och Youtuba honom! Carl Tillenius fanns givetvis med bland artisterna i denna underhållande galashow. Carl har den där känslan som en svärmorsdröm ska ha. Kanske är det också därför hans humor blir så lyckad, där den levererar lite off-beat med ett innehåll som från magi till en bit under bältet. Riktigt bra Carl!

Det är fredag, en vecka sedan trollerikongressen i samband med festivalen Uppsala Magic and Comedy. Tänk er att det också pågick andra programpunkter under en hel vecka innan! Jag vet att Johan Ståhl har lämnat in en ansökan till SMC om att få arrangera tävlingarna mm i samband med nästa års festival. Då kan ni ta ledigt i en vecka och ha magiskt kul! Missa det inte nästa år! Trollerikonsten lever ”“ i allra högsta grad!

     

 

Text och foto PER EKLUND

Christer Nilsson

Författare: Christer Nilsson

Grundare av Sveriges Magiarkiv

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.