Caroline Ravn -“Revelations”
TEDx Stockholm
Hotel@SIX, 2019-05-25
Recension av Ottar Kraemer
När Caroline Ravn äntrar scenen på Hotel@SIX sällar hon sig till en ytterst liten skara trollkonstnärer som fått äran att hålla mer än en TED-föreläsning. Hennes första föreläsning – “Childlike wonder” – hade i huvudsak samma innehåll som hennes helaftonsföreställning “Where the magic happens” från 2018 och fokuserade på varför hon ville bli trollkonstnär efter att ha inspirerats av sin farfar. Nu spänner hon dock ögonen i de cirka 450 publikmedlemmarna och berättar en mörkare historia; en berättelse om mobbing, trakasserier och att ifrågasätta sig själv. Om att våga möta sina inre och yttre demoner med ett nyfunnet självförtroende. Om att – i slutet – kunna titta omvärlden i ögonen och unna sig själv att acceptera ens egen triumf.
Även om TED-dagens övergripande tema är uppenbarelser är det tydligt att den röda tråden, med ett par undantag bland föredragen, är hur utsatta kvinnor är i samhället. Från könsuppdelande produktdesign till #metoo målas det upp en tydlig bild av hur långt vi – våra fina ord om jämställda samhällen till trots – har lång väg kvar att vandra. För undertecknads sida skall det erkännas att omfattningen av situtationen är en uppenbarelse vid dagens slut.
Carolines tunga ämne med trakasserier och misogyni från bl.a. klasskompisar blandas förstås upp med trolleri – noga utvalda rutiner som alla tydligt innefattar mycket humor och starka sluteffekter för att kontrastera med temat och förebåda det upplyftande slutet. En publikmedlem får bestämma antalet kort som skall räknas av från en kortlek för att slumpa fram ett kort som sedan blandas in i kortleken och likväl efter ett par sekunder kommer skjutandes ut ur kortleken igen – en väldigt renodlat korttrick som utförs rappt och utan krusiduller. Publiken har dock redan tagits in av stämningen och svarar mycket bra när det flygande kortet snappas upp i luften och hålls upp.
Tom Stones “Of Dice and Men” följer när nästa publikmedlem skall välkomnas på scen, ett pålitligt, humoristiskt nummer som håller på att bli en modern klassiker. Det vana ögat observerar dock en intressant skillnad mellan hur tricket spelar när det är en kvinnlig konstnär som föreslår en kram med en manlig publikmedlem istället för tvärtom. Här hade Ravn kunnat göra en stor poäng helt i linje med temat för dagen, men tiden är knapp och numret är bara en öppning för en “Smart Ass”-rutin där skrattsalvorna avlöser varandra när medhjälparen på mycket övertygande sätt får slumpa fram ett namn på en kändis vars bild (efter en obligatorisk fejk-triumf) återfinns i ett kuvert publikmedlemmen suttit på under hela tricket. Tricket som sådant brukar inte imponera, men Ravns “stand-uppiga” prat och den oväntat ärliga metoden att slumpa fram namnet på kändisen (kortleken hanteras genomgående av åskådaren, vilken fick recensenten att klia sig i huvudet rejält) lyfter numret ordentligt.
När tiden börjar lida får en medhjälpare hålla en mugg med vatten över huvudet och härma Carolines blundande koreografi för att förhoppningsvis trolla bort vattnet i muggen. Publiken leds att tro att det inte kommer att fungera, men tji fick vi – när muggarna vänds uppochner förblir båda damerna torra och en konfettiskur ramar in dem medan applåderna ekar.
Risken att få en kalldusch innan man konstaterar en triumf blir också postscriptum till föreläsningen. Nästan som en eftertanke kommer sista delen av Ravns berättelse, och när den avslutas med att hon frankt och rakryggat accepterar sin personliga triumf blir de stående ovationerna lika mycket ett firande av berättelsens slut som ett erkännande för Ravns berättarförmåga.
Påpekas bör att trots att Ravn går upp på scen gott och väl 45 minuter in i dagens program är teknikproblemen fortfarande omfattande, både med ekon, mikrofonnivåer, högtalarsprak och bångstyrig närbildskamera. Bättre hade man gott kunnat vänta när eventet i övrigt är så välproducerat och man enligt arrangörernas sociala mediabild haft en repetitionskväll innan själva dagen. Svindyra LED-väggar och lyxiga omgivningar är klena plåster om tekniken inte hanteras professionellt när kvalitén på det som visas på scen genomgående för dagen är högklassigt.
TEDs devis, “idéer värda att sprida”, tas verkligen till heders denna lördag på Hotel@SIX. Utan att någonsin gnugga politik eller feminism i ansiktet på oss åhörare fylls man onekligen av mycket beaktningsvärda berättelser och tankar.
Vid någon punkt måste vi kollektivt sluta tala om “kvinnliga trollkonstnärer” som om det var en subkategori till trolleri i allmänhet. Att konferencieren till och med på detta event ändå använder just det epitetet när han annonserar på Caroline – innan han nämner SM- och NM-placeringar eller utsålda hus runt om i världen – är tänkvärt.
/Ottar Kraemer