Mystique ”“ ”Bluffmakarens Afton”
Mystique säsongspremiär, våren 2019
Teater Tre, Stockholm
29 Januari 2019
recension av Ottar Kraemer
Nytt år, nya föreställningar och ännu en ny lokal för showkonceptet Mystique, som väl vid det här laget är bekant för de flesta. Tom Stone, Leif Olberius, Martin Hansson och John-Henry Larsson fortsätter sitt innovativa arbete med att skapa en ny föreställning varje månad för att sedan pensionera uppsättningen efter endast en kväll på scen.
Nå, den besökare som gått på Mystique flitigt kände faktiskt igen flera höjdarnummer i premiärföreställningen från tidigare säsonger ”“ sannolikt med bakgrund i att herrarna just varit på besök i Finland och då spelat en ”best of”-föreställning i Helsingfors.
Kreativiteten har dock inte legat i dvala över julhelgerna; Tom Stone presenterar ett vanvettigt komiskt ”ockult” nummer med sin fasters hemsökta löständer som efter ett par mindre lyckade försök till tankeläsning (fråga inte”¦) till sist presterar ett genuint mirakel när lösgarnityren tuggar sönder en dagstidning till konfetti i ett mönster som precis stämmer överens med ett valt kort.
Klassikerna 3 Card Monte och Shell Game återkommer i olika varianter i en ovanligt tydlig blinkning till föreställningens titel ”“ ganska ofta med en vass spark i sidan till de skojare som använder samma tekniker för att lura folk på pengar i verkligheten utanför teatern.
Teatern, ja… Mystique har till sist fått en scen de förtjänar, med bra, bekväma gradängplatser för publiken och möjlighet till riktigt bra ljussättning. Jag skriver ”möjlighet till”, för under premiären strular ljuset markant och distraherar vid flera tillfällen negativt. Barnsjukdomar, sannolikt, och när tekniken väl börjat spela på samma planhalva som artisterna kommer Teater Tre att vara en utmärkt plats där vi hoppas få se många, många fler föreställningar av Mystique-gänget.
Ett tecken på att Mystique börjar få erkännande även utanför trollerientusiasternas cirkel är att den till synes utsålda teatern inte bara befolkas av trollkonstnärer utan nu även lockar en vidare kulturintresserad publik. Det är en positiv utveckling som går hand i hand med att välja en större lokal. Ett litet minus är att frånvaron av en bar gör att den som vant sig vid ett glas vin eller en öl i pausen på Scala eller Olympiateatern får hitta nya distraktioner då Teater3 inte erbjuder sådant.
Kvällens gästartist Johan Ståhl gör en finfin insats och briljerar med kort, mynt och inte minst en mycket övertygande ”psykokinetisk” rutin där en gaffel böjs i en åskådares hand ”“ betydligt mer övertygande än vad som visats i Sverige på länge och med en imponerande final där Johan med fingertopparna bränner in en åskådares namn på en träbricka. Brickan förses med den vid det här laget helt sönderböjda gaffeln som åskådaren fått hjälpa till att deformera och bildar en typ av trofé som present till den frivilliga. Tag lärdom, trollisar! Ett sönderrivet spelkort med åskådarens egen signatur på är inte en present ”“ det är skräp! Så här skall det göras!
– Ottar Kraemer
Mitt första besök på Mystique
Recension av Jeanette Höög
Allt jag hade fått veta tidigare var att fyra duktiga trollkarlar varje månad gör en ny show, som de sedan spelar en gång innan nästa show börjar byggas. Inte mycket att gå på, och som artist själv vet jag att en show vanligtvis tar längre tid än så att bygga…
När vi kommer in på teatern är det bara ett par andra personer där som spänt inväntar att föreställningen ska börja, men när det närmar sig dyker det ut nervösa trollkarlar från scenområdet för att kolla att det är folk där och de blir gladeligen överraskade när publiken knappt får plats i entrén. Till sist får vi gå in och det känns att stämningen är trolsk och hela publiken är förväntansfull.
Föreställningen börjar med en enkel men väl genomtänkt gruppkoreografi där magin är närvarande direkt. Numret som efter detta startar föreställningen är inget mindre än ett SM-vinnande Cups and Balls som utförs mycket elegant trots att trollkarlen enligt uppgift hade mycket hög feber under hela showen. Under första akten får vi se både klassisk magi med kort och mentalism med “Faster Sigrids löständer”.
I pausen halvvägs känner jag mig totalt lurad på alla de bästa sätten. Jag kan inte hålla mig utan måste ringa närstående och berätta om alla finurliga trick och magiska rörelser jag sett och kan knappt bärga mig på att få se andra akten.
Under andra akten blir jag uppbjuden på scen och inser snart att det är en sorts trolleri som jag vanligtvis inte blir så imponerad av (böja bestick med tankekraft), men vinklingen av numret gjorde att jag mitt i min skepsis totalt tappade hakan och vart helt bortkollrad under hela numret. Kvällen fortsatte att bjuda på magi som jag inte riktigt kunde tro trots att jag såg det med mina egna ögon.
Efter att under lång tid bott med och umgåtts med flera trollkarlar så trodde jag inte att jag skulle bli så imponerad och förundrad som jag blev – Mystique levererade hela kvällen och trollband både mig och resten av publiken!
Det är väldigt lätt för mig att säga att det är den bästa trolleriföreställning jag sett till dags datum.
– Jeanette Höög
Foton: Olav Holten & Arto Airaksinen