Miss Hilden – utbrytardrottning och feminist

I sin bok Det hemlighetsfulla mötet, analyserar professor Ingrid Millbourne förhållandet mellan publik och artister. ”Artister vet att publiken kommer för att känna, för att bli förflyttad till någonting helt annorlunda, för att bli förvandlad” hävdar hon. Med detta citat som utgångspunkt ska vi studera en affisch från 1938. Den gör reklam för utbrytardrottningen Miss Hilden (Hildegard Neureiter-Olsson, 1909–1994). Hon hör till dem som kom att imitera Houdini efter dennes död 1926.

Den förvandling Millbourne talar om innebär att föreställningar om begrepp som etnicitet, klass och kön ifrågasätts i mötet mellan artist och publik. Hildens affisch är ett exempel på detta. I en tid då mannen var norm visar Miss Hilden på att kvinnor kan vara starka. Att ta sig loss från kedjorna som fjättrar blev därför en symbolisk handling.

Iklädd dåtidens baddräktsmode och invirad i kedjor och handfängsel betraktar Miss Hilden oss från affischen. Hennes blick genomskådar betraktaren. Enligt texten på affischen ska hon utföra en utbrytar- och fängelseakt iförd handbojor och insnörd i en brinnande säck. Akten ska dessutom utföras under vatten.

Affischen uppmanade dåtidens kvinnor att flytta fram sina positioner på mansdominerade områden. Miss Hilden var på detta sätt både utmanande och lockande. Hon utmanade publikens könsidentitet. Dåtidens kvinnor kunde, medvetet eller omedvetet, genom affischen identifiera sig med möjligheterna till ett mer självständigt liv. Männen hamnade i limbo. Vad var de själva om de inte kunde utgöra normen?

Tankegångarna känns igen från den dåtida idrotten som skulle fostra män, forma manliga kroppar och dugliga soldater. Idrottande kvinnor var också avvikare som utmanade föreställningar om manligt och kvinnligt. Därför var de ständigt ifrågasatta utom i estetiskt kodade sporter som gymnastik och konståkning.

Andra världskriget kom att bidra till att kvinnor blev eftertraktade på arbetsmarknaden. J. Howard Millers affisch We Can Do It! (1943) och Dr. William M. Marstons superhjälte Wonder Woman (1941) visade på samma tankegångar. I Wonder Woman, nr 6, 1943 bryter hon sig ut efter att ha kedjats och sänkts ner i en vattentank, precis som Miss Hilden.

En utbrytardrottning utmanade alltså den gängse normen om ”kvinnlighet”. Hon trängde sig in på en mansdominerad arbetsmarknad. I de nordiska länderna, där Miss Hilden främst kom att uppträda, förknippades utbrytarkonster annars med Harry Houdini, Harry Harries och Uno Sunell.

Miss Hilden var även lockande. Hon klädde sig i det senaste baddräktsmodet som under 1930-talet skulle framhäva kroppens former, inte minst midjan. I intervjuer berättade Miss Hilden att hon vid unga år tvingats gifta sig med en persisk köpman, växt upp i ett harem men lyckats rymma därifrån och därefter upptagen i ett gycklarband. På detta sätt upphävde även hennes affisch ”seendets tabu”. Att betrakta affischen skulle även främja lockelsens intimitet och den upphävde även på detta sätt dåtida gränser och tabun.

Bara genom att betrakta affischen förvandlades publiken på många plan, precis som Millbourne hävdar i det inledande citatet ovan. Men trots att nutida tolkningar inte nödvändigtvis behöver överensstämma med hur affischen tolkades av sin samtid, blir slutsatsen ändå att Miss Hilden bröt mot det gällande genuskontraktet, de generella sätt som respektive kön förväntades bete sig på och som bekräftade de då gängse normerna.

Källor

• Augustsson, Elin, De kuvade kvinnorna, Karlstads universitet, 2016. (Hämtad 2022-12-31).
• Conway, John, The Noise and Silence of the Archives, föreläsning i samband med The Magic Circle History Day, 2022-10-09.
• Larsson, Marianne, Från badkostym till bikini, Nordiska museets årsbok Fataburen, Uddevalla 1988.
• Forskning och Framsteg, Kvinnornas väg till idrotten, 2016-06-20.(Hämtad 2022-12-31).
• Miss Hildens klippbok åren 1937–1945 (privat ägo).
• Millbourne, Ingrid, Det hemlighetsfulla mötet – publik och gycklare, Estland 2012.
• Nilsson, Christer, Trollare och andra underhållare, Halmstad 1990.
• Sharp, Gwen, PhD, Sociological Images, January 4, 2011. (Hämtad 2022-12-31).