Alexander Wikström on 18 februari 2012 at 13:36 said:
Hej! Har ingen kommentar men en liten undring: Hur kan det komma sig att det klassiska numret med ”Svävande damen” kallas för AGA?
Med stort tack på förhand!
Så här skrev jag i NE för många år sedan:
svävande damen, klassiskt trollerinummer, som sedan 1800-talet varit ett omtyckt inslag i illusionsshower. Svävningsillusioner kan indelas i tre huvudgrupper, dock utan några skarpa gränser. 1) Suspension innebär att objektet ligger stilla i luften. Detta är en av de tidigaste versionerna och omtalas i litteraturen redan 1355 av Ibn Battuta. 2) Vid levitation, som i illusionen aga, svävar objektet till synes helt fritt, utan något som helst synligt stöd. 3) I illusionen asrah, skapad av belgaren Le Roy, tycks en dam sväva fritt för att därefter försvinna. – Betydande versioner av svävande damen har också skapats av bl.a. amerikanen Howard Thurston (1869-1936) och tysken Hartwig Seeman.
Alexander Wikström on 18 februari 2012 at 13:36 said:
Hej! Har ingen kommentar men en liten undring: Hur kan det komma sig att det klassiska numret med ”Svävande damen” kallas för AGA?
Med stort tack på förhand!
Alexander Wikström, Täby
Så här skrev jag i NE för många år sedan:
svävande damen, klassiskt trollerinummer, som sedan 1800-talet varit ett omtyckt inslag i illusionsshower. Svävningsillusioner kan indelas i tre huvudgrupper, dock utan några skarpa gränser. 1) Suspension innebär att objektet ligger stilla i luften. Detta är en av de tidigaste versionerna och omtalas i litteraturen redan 1355 av Ibn Battuta. 2) Vid levitation, som i illusionen aga, svävar objektet till synes helt fritt, utan något som helst synligt stöd. 3) I illusionen asrah, skapad av belgaren Le Roy, tycks en dam sväva fritt för att därefter försvinna. – Betydande versioner av svävande damen har också skapats av bl.a. amerikanen Howard Thurston (1869-1936) och tysken Hartwig Seeman.
Ytterligare förklaring kommer via mail!