Musik och magi bjöds det på Nyköpings Teater den 8 maj. Mittwoch, musik- och eventarrangörsstudenternas klubb, var arrangör. Tyvärr blev ett magert resultat i kassan för teatern var dåligt besatt. Stjärnan var Anna Bergendahl, nyköpingstjejen som vann Melodifestvalen för tre år sedan, men det var Elias Trollkarln som inledde kvällen. Han framförde föreställningen ”œTrollkarln från Öja” som han och regissören Daniel Lindström spelat på 15 bygdegårdar på Gotland under våren.
Den 70 minuter långa föreställningen handlar om Elias liv men den tråden hörde vi tyvärr inte mycket av på grund av mycket dålig högtalaranläggning från scenens bakre regioner. Vi fick i stället glädjas åt de trick som Elias framförde. Inledningen var bollmanipulationer, en reprutin iförd scoutdräkt med speakertext som berättade hur han skulle göra en knop. Ombyte, vilket gjordes mellan varje tricksekvens och då var scenen tom förutom att Daniel kom in och plockade lite. Det livsfarliga tricket med att fånga en kula i munnen utfördes tillsammans med en åskådare. Pistolen var en där en flagga BANG ramlar ner. Pistolen byts ut och nu finns flaggan istället för kulan i Elias´ mun. Efter att han rotat i en verktygslåda hittas ringar (Ninja Rings). Därvid trasslar Elias in sig in sina hängslen. Multiplying wands och Missmade Flag med åskådare på Elias sätt. Kommer in klädd som höna och tillsammans gör han och en publikassistent duk till riktigt ägg ”“ båda två. På ett bord utförs muggar som ideligen fylls med kiwifrukter, apelsiner och äpplen – kombinerat med appearing and vanishing candle. Tom Stones frågesport där en åskådare får lätta frågor och den andra jättesvåra. Resultatet 4-0 visas upp som en förutsägelse. Elias gillar tydligen Tom Stone för nu kom även Linking Fingerrings i hans version. Sluttricket blir åter bollmanipulationer i ursprungsklädseln och det slutar med Tom Stones version av “Benson Burner” ur hatt. Vid slutapplåderna upprepas massproduktionen av bollar ur hatten.
Elias ser ut att älska sitt trolleri, han är charmig och jätteglad genom hela föreställningen. Vad jag inte gillar är springandet ut och in för att hämta prylar. Då är scenen ibland helt övergiven, inte ens bakgrundsmusik finns. Sådant borde en regissör ha märkt”¦Â
 
 
 
 
Daniel Lindström t.v. Elias Trollkarln t.h.
Foto Gertrud Nilsson