Per Thiman har efter lång tids sjukdom avlidit, om aftonen den 25 juni 2015. Per blev 74 år gammal.
Per växte upp i Gävle hos familjen Thiman. Efter studenten flyttade han till Uppsala för att studera. Det var speciellt juridiken men också andra studieämnen som intresserade Per. Han hade glädje av sina många olika studier under sitt arbete vid Uppsala universitet.
Från tidig barndom tillbringade Per sina somrar på Vållö, där han bodde hos sina farbröder på familjen Thimans gård. Efter att den ena farbror dog, flyttade familjen från Gävle till Vållö. Pers pappa började fiska tillsammans med sin bror, medan Per fortsatte sitt arbete i Uppsala.
Efter att fadern och senare hans farbror avled, övertog Per gården. Gården såldes 1977 men Per behöll boningshuset och vistades så mycket som möjligt på Vållö. Som pensionär flyttade Per till Vållö permanent och bodde där resten av sitt liv.
Per var en mycket unik person, kanske inte den mest praktiskt anlagda men var en mera utpräglad akademiker.
Han store intressen var litteratur och film. Han hade ett fantastisk minne och kände sin klassiker väl. Pers andra stora passion var magi och trolleri. Han reste vid flera tillfällen till magikongresser i in- och utland och hade ett stort nätverk inom trolleri, runt om i världen.
Per var färgrik och festlig på sitt speciella sätt. Han bjöd gärna till fest, speciellt hans Halloween fester var berömda. Han var traditionsbunden och pyntade alltid hela huset till Jul och Påsk.
Per blev sjuk i november och fick konstaterat cancer i tarmen. Han opererades på Länssjukhuset i Kalmar. Operationen var lyckad men cancern hade sprideit sig och det fanns ingen möjlighet för att stoppa den.
Per sista år på Vållö var lyckliga och han kunde inte föreställa sig att bo på något annat ställe.
Holger Wästlund
Per Thiman blev medlem i Svensk Magisk Cirkel 2006. Han var även medlem i Moderna Illusionisters Cirkel.  På Pers kista låg en tjock trolleribok, en hög hatt och en kanin.
Per var även medlem av Uppsala Magiska Bröder under sin tid i Uppsala. För mig var han en ärlig röst då jag ville ha kommentarer om vad det än vara månde inom den magiska världen, han var oerhört påläst. Per var en ständigt närvarande deltagare på trollerikongresser, inte minst Magisk Weekend. Per hade en vass penna och ett syrligt språk med en touch av Groucho, man skrattade ofta när det kom ett brev från Per. I vår sista konversation i maj, märkt av sin sjukdom, skrev han:
”Visst ska vi höras någon mer gång innan kistlocket faller och ugnarna tänds, men vi avvaktar lite, okej? Ska försöka köra några faro-shuffles också, men medicinering har förstört mina hansebissar till fumliga grävskopor som inte ens klarar self-working wonders”.
Så typiskt för Per, en härlig självdistans och en ironisk syn på livet. Så hördes vi inte mer. Vila i frid!
Per Eklund
Så vackert och “levande” ni beskriver — känns som om han fortfarande finns, i bland oss.
Så tråkigt att så många av oss inte fick lära känna Per Thiman, men med dessa nedtecknade minnen och episoder, så känns det som i alla fall jag, också saknar honom. — Frid över Hans Minne.