Från Michael Stenberg kom följande berättelse om Max G/Einar Gustavsson (1918-2008):
”Första gången jag såg Max G uppträda var som barn, vid julskyltningen första eller andra söndagen i advent 1954 eller däromkring hos Rasmussens pappershandel, Storgatan 42 i Falkenberg. Innehavaren Gunnar Rasmussen hade annekterat en intilliggande lokal (tidigare begravningsbyrå) med separat ingång och använde den som utställningslokal för skrivmaskiner. Den lokalen var nu omgjord till scen för gode vännen Max G, som han engagerat. Max G (då fortfarande välkänd som Max Gusta) blev ett av julskyltningens verkligt stora dragplåster.
Rasmussens hade i förväg annonserat i lokalpressen: ”Max G trollar”. Och det gjorde han! Elegant som alltid stod han i stark belysning innanför det stora skyltfönstret med publiken i mörkret utanför. Det var spelkort, cigaretter och t.o.m. en kanin, vill jag minnas. Ett nummer fascinerade mig särskilt: han fyllde en sorts förnicklad pokal med bomullsvadd som han tände eld på, satte därefter på ett “lock” svängde sedan med trollstaven och drog efter en kort stund ur pokalen upp närmast oändliga längder av hopknutna röda och gröna sidennäsdukar.
Max G fick göra flera föreställningar med pauser emellan. Eftersom jag bodde en trappa upp i huset mitt emot såg jag dem alla, först frysande ute på gatan, sedan från vårt eget fönster med teaterkikare. Trodde att jag skulle kunna avslöja honom; i Charles Hogans ”Trolleri för alla” hade jag läst att en trollkonstnär aldrig skulle avslöja sina trick eller upprepa dem. Men icke!
Våren 1968 hade jag återigen nöjet att se en föreställning med Max G, då på hans arbetsplats, Bryggeri AB Falken, som flyttat ut till Ågård vid Falkenbergs östra infart (nuv. Carlsberg). Jag var student i Lund och hade året innan gjort en gruppresa med Hallands nation till Västberlin, där vi besökt en studentförening ”ATV Der Märker” vid Freie Universität.
Nu hade vi våra tyska vänner på återbesök och åkte runt med dem i Sydsverige några dagar. Vad passade väl bättre efter Halmstad än ett besök på Falken? Ett bryggeri som mer än väl kunde mäta sig med Schulthei-Brauereien i Berlin-Spandau, tyckte vi. Vi bokade ett besök och anlände en regnig förmiddag. När vi guidats genom anläggningen och bänkat oss vid ölglasen, bjöds vi på en total överraskning: en föreställning med mästerillusionisten Max G enkom för oss!
Av en slump fann jag Michael Stenbergs fina berättelse om Max G:s trolleriframträdande i Falkenberg i början av 50-talet. En berättelse som gladde mig mycket. – Även jag kommer ihåg tillfället i fråga, men av andra orsaker än Michael. Max G, Einar Gustavsson, var nämligen min far, och jag hade den gången äran att biträda honom iklädd en tomtedräkt som mamma sytt. Sist men inte minst fick jag 10:- för min medverkan. Det var min första lön och 10:- var väldigt mycket pengar för en grabb, som inte ens hade börjat i skolan. ( Pengarna investerade jag i en tysktillverkad, blå metallic Porsche. Urverksdriven). – Framträdandet i Rasmussens Pappershandels skyltfönster skedde, enl. noteringar som pappa gjorde, söndagen den 13 december 1953. Det var framträdande nr 195 och han varierade mellan tre olika program. Ny föreställning gavs ca var 20:e minut fr.o.m. kl 16.00. Sista föreställningen gavs troligen 18.40 (enl noteringarna).I föreställningarna ingick bl.a. “Glas på bok”, “Kanin m. penna”, “Griffeltavlorna”, Försvinnande flaskan”,”Mjölk i strut (mjölk produktion)” och sist men inte minst “Cigarett-produktion”. Cigarett-produktion var / kom att bli något av pappas specialitet.
Tyvärr kommer jag själv inte ihåg mycket av själva framträdandet, vilket sannolikt beror på att det var mitt första möte med publik. Min karriär som assistent till pappa blev ganska kortvarig. Kommer bara ihåg ytterligare ett tillfälle några år senare . Då assisterade jag honom när han trollade på barnfilmklubben “Burken” i Falkenberg, men det är en helt annan historia.
Mycket trevligt att läsa. Först brevet och sedan Tomas Gustavssons berättelse. Jag har förmånen att vara bekant med båda två.