“Avskalat” av och med David Persson

Det finns ett talesätt som de flesta av oss magiker som har kommit en bit på vägen i vår utveckling mer eller mindre köper; det är inte så mycket vad du gör, utan hur du gör det.

De senaste tjugo åren har det också kommit flera nya unga magiker som också är intresserade av frågan vem som gör det och varför. Det som egentligen är skådespelarens frågor.

David Persson, skånepågen, har ett bättre grepp än de flesta av oss om vem han är, varför han gör saker, vad han gillar att göra och hur. Enkla starka effekter, med högklassiga metoder, presenterade av en energisk, uppriktig och charmig personlighet som man bara måste älska.

Den här instinkten och mognaden kring trolleriets grundfrågor slår igenom tydligt i Avskalat, Davids första soloföreställning, som hade premiär på Slagthuset i Malmö den 11 /4-2019.

Föreställningen är 70 minuter lång, med en tydlig röd tråd till honom själv och den större värld han lyckas bygga upp på scenen och genom hela föreställningen ger oss glimtar ifrån.

Därför kan ett David-trick bestå i att han funderar högt kring kass inledningsmusik, eller gör ett standard-trick från Pegani, absolut oklanderligt utfört och med stark blås-effekt, men framförallt med en presentation som låter oss kika in i en för publiken hemlig värld; trolleributiken, där David interagerar med en fiktiv dansktalande säljare som är obetalbar, och med en knorr som är genialisk.

Våghalsigt att börja med Rocky Racoon! hinner jag tänka innan jag gapskrattar, ger upp motståndet och förundras över hur mycket han får ut av denna mer än lite utslitna tvättbjörn som finns i alldeles för många trollisars repertoar. Men här kvittar det, David Hur, vem och varför lyfter Rocky till medaljplats.

Jag tänker inte säga mer, gå och se den här föreställningen. Den är inte färdig, vilket David är den förste att hålla med om, det fanns småskit att gnälla på för den som ville det, men det mesta var riktigt bra och genomtänkt, och framförallt på ett spännande och självklart sätt inplacerat i det David-universum David Persson bygger upp.

Publiken älskar det. Liksom undertecknad. Peter Rosengren

Publicerat i Sett, hört och hänt | Lämna en kommentar

Referat från Moderna Illusionisters Cirkels sommarfest den 25 maj

Redan en timme innan mötet började folk strömma till för att beskåda den
spännande rekvisitan som stod uppställd inför eftermiddagens auktion och
det syntes direkt att Ulf Kjell-Berger hade lagt ner en hel del möda på
att plocka ihop och märka upp väl utvalda trick, som dessutom
fotograferats för att kunna beskådas via internet veckan före och det
ryktades om att det redan inkommit en hel del förhandsbud till flera av
utropen.

När mötet startades kl. 12:00 var vi ett 20-tal trollkarlar samlade och
det inleddes med att styrelsen hälsade välkommen och presenterade dagens
program.

Första punkten på programmet var en gemensam lunch, där vi också fick
tid att prata av oss lite med varandra och kika lite extra på rekvisitan
inför auktionen. Köket var fyllt av tallrikar med god sommarmat och en
massa tillbehör, och det är alltid trevligt att ladda upp med lite
energi inför en spännande eftermiddag.

Sedan var det dags för dagens huvudartist – Kim Gordon, som kommit hela
vägen från Västerås för att underhålla oss och han bjöd på ett givande
interaktivt seminarium baserat huvudsakligen på 3 olika, välbeprövade
och kommersiella rutiner, där vi i varje steg tillsammans fick vara med
att analysera för och nackdelar med olika metoder och hur man bäst
anpassar tricket för olika situationer. Grundeffekterna var att trolla
fram en flaska, göra ett fritt valt osynligt kort synligt och och att
ändra valören på en lånad sedel. Han gav flera tips på hur man kan göra
för att få tricken att verka mer spontant och äkta, genom att t.ex. låta
åskådarna få behålla det man trollar fram.

Efter en fikapaus, med påskgodis och kakor var det sedan dags för
auktionen.

Jag och Ramondo fick förtroendet att demonstrera tricken och hålla i
budgivningen, medans Ulf Kjell-Berger var sekreterare och höll redan på
bokföringen. Totalt var det nästan 60 utrop, så det tog nästan 3 timmar,
trots ett hyfsat högt tempo. Tyvärr uppstod det dock en del förvirring
efter auktionens slut, då köparna skulle hämta sina trick. Trots ett
smart system med dubbla listor och numrerade lappar som användes av de
budande, havererade systemet så att det inte gick att se vem som hade
bjudit på vad och efter flera timmars budande på dussintals saker är det
svårt att minnas vad man vann och inte i början. (Dessutom finns det
alltid en risk att någon får med fel saker när alla rusar fram samtidigt
och ska börja packa i olika kartonger.) Det får vi se till att styra upp
till nästa gång. Allting köps ju iof. i befintligt skick, men skulle man
i efterhand upptäcka att det finns dolda skador som borde ha
poängterats, att något saknas i till synes slutna förpackningar (som
sålts som kompletta), eller som i ett fall att något man bjöd på i tron
att det var ett exklusivt original, sedan visade sig vara en piratkopia,
måste det finnas visst rum att överklaga och göra återköp. På det hela
taget tror jag dock att de flesta lyckades göra en hel del bra fynd.

Därefter lite kortare avrundning och tillönskan om en trevlig sommar. Allt som allt ett väldigt givande möte och väl värt 2 timmars bilresa i
vardera riktningen. Ha det så bra allesamman, så ses vi i höst!

Daniel Risman (Mr. Dannyman)

Publicerat i MIC | Lämna en kommentar

Caroline Ravn på TEDx

Caroline Ravn -“Revelations”
TEDx Stockholm
Hotel@SIX, 2019-05-25
Recension av Ottar Kraemer

När Caroline Ravn äntrar scenen på Hotel@SIX sällar hon sig till en ytterst liten skara trollkonstnärer som fått äran att hålla mer än en TED-föreläsning. Hennes första föreläsning – “Childlike wonder” – hade i huvudsak samma innehåll som hennes helaftonsföreställning “Where the magic happens” från 2018 och fokuserade på varför hon ville bli trollkonstnär efter att ha inspirerats av sin farfar. Nu spänner hon dock ögonen i de cirka 450 publikmedlemmarna och berättar en mörkare historia; en berättelse om mobbing, trakasserier och att ifrågasätta sig själv. Om att våga möta sina inre och yttre demoner med ett nyfunnet självförtroende. Om att – i slutet – kunna titta omvärlden i ögonen och unna sig själv att acceptera ens egen triumf.
Även om TED-dagens övergripande tema är uppenbarelser är det tydligt att den röda tråden, med ett par undantag bland föredragen, är hur utsatta kvinnor är i samhället. Från könsuppdelande produktdesign till #metoo målas det upp en tydlig bild av hur långt vi – våra fina ord om jämställda samhällen till trots – har lång väg kvar att vandra. För undertecknads sida skall det erkännas att omfattningen av situtationen är en uppenbarelse vid dagens slut.

Carolines tunga ämne med trakasserier och misogyni från bl.a. klasskompisar blandas förstås upp med trolleri – noga utvalda rutiner som alla tydligt innefattar mycket humor och starka sluteffekter för att kontrastera med temat och förebåda det upplyftande slutet. En publikmedlem får bestämma antalet kort som skall räknas av från en kortlek för att slumpa fram ett kort som sedan blandas in i kortleken och likväl efter ett par sekunder kommer skjutandes ut ur kortleken igen – en väldigt renodlat korttrick som utförs rappt och utan krusiduller. Publiken har dock redan tagits in av stämningen och svarar mycket bra när det flygande kortet snappas upp i luften och hålls upp.

Tom Stones “Of Dice and Men” följer när nästa publikmedlem skall välkomnas på scen, ett pålitligt, humoristiskt nummer som håller på att bli en modern klassiker. Det vana ögat observerar dock en intressant skillnad mellan hur tricket spelar när det är en kvinnlig konstnär som föreslår en kram med en manlig publikmedlem istället för tvärtom. Här hade Ravn kunnat göra en stor poäng helt i linje med temat för dagen, men tiden är knapp och numret är bara en öppning för en “Smart Ass”-rutin där skrattsalvorna avlöser varandra när medhjälparen på mycket övertygande sätt får slumpa fram ett namn på en kändis vars bild (efter en obligatorisk fejk-triumf) återfinns i ett kuvert publikmedlemmen suttit på under hela tricket. Tricket som sådant brukar inte imponera, men Ravns “stand-uppiga” prat och den oväntat ärliga metoden att slumpa fram namnet på kändisen (kortleken hanteras genomgående av åskådaren, vilken fick recensenten att klia sig i huvudet rejält) lyfter numret ordentligt.

När tiden börjar lida får en medhjälpare hålla en mugg med vatten över huvudet och härma Carolines blundande koreografi för att förhoppningsvis trolla bort vattnet i muggen. Publiken leds att tro att det inte kommer att fungera, men tji fick vi – när muggarna vänds uppochner förblir båda damerna torra och en konfettiskur ramar in dem medan applåderna ekar.

Risken att få en kalldusch innan man konstaterar en triumf blir också postscriptum till föreläsningen. Nästan som en eftertanke kommer sista delen av Ravns berättelse, och när den avslutas med att hon frankt och rakryggat accepterar sin personliga triumf blir de stående ovationerna lika mycket ett firande av berättelsens slut som ett erkännande för Ravns berättarförmåga.

Påpekas bör att trots att Ravn går upp på scen gott och väl 45 minuter in i dagens program är teknikproblemen fortfarande omfattande, både med ekon, mikrofonnivåer, högtalarsprak och bångstyrig närbildskamera. Bättre hade man gott kunnat vänta när eventet i övrigt är så välproducerat och man enligt arrangörernas sociala mediabild haft en repetitionskväll innan själva dagen. Svindyra LED-väggar och lyxiga omgivningar är klena plåster om tekniken inte hanteras professionellt när kvalitén på det som visas på scen genomgående för dagen är högklassigt.

TEDs devis, “idéer värda att sprida”, tas verkligen till heders denna lördag på Hotel@SIX. Utan att någonsin gnugga politik eller feminism i ansiktet på oss åhörare fylls man onekligen av mycket beaktningsvärda berättelser och tankar.

Vid någon punkt måste vi kollektivt sluta tala om “kvinnliga trollkonstnärer” som om det var en subkategori till trolleri i allmänhet. Att konferencieren till och med på detta event ändå använder just det epitetet när han annonserar på Caroline – innan han nämner SM- och NM-placeringar eller utsålda hus runt om i världen – är tänkvärt.

/Ottar Kraemer

Publicerat i Sett, hört och hänt | Lämna en kommentar

Magic Markus

Publicerat i Sett, hört och hänt | Lämna en kommentar

Trolleriföreställning som belöning

Tips-tack till Ray Matson

Publicerat i Sett, hört och hänt | Lämna en kommentar

Cirkusentusiasten Hans Lindgren

Publicerat i Cirkus | 1 kommentar

Moderna Illusionisters Cirkels månadsmöte den 6 maj

Vi var ett drygt dussin trollisar som träffades på Hemgården denna måndag och mötet inleddes med att vi hälsades välkomna av styrelsen, som informerade om kvällens program. Staaf Magic-gänget tackades för sin gästfrihet under förra mötet och vi gick varvet runt för att berätta för varandra vad som hänt sen senast.

Bl.a. berättade Ulrika att vi fått ett erbjudande av Studieförbundet att bidra med underhållning för asylsökande i Studiefrämjandets lokaler runt 16-tiden den 23/5. (I gengäld får MIC lite publicitet och ev. föreningsstöd.) Hör av er till henne om ni är intresserade av att ställa upp!

Sedan drog programmet, med kvällens värd Ramondo igång. Han visade ett flertal nya mentalist-effekter i rask takt, följt av ett imponerande reptrick. Därefter lämnade han över till Martin, som fick en åskådares ring att försvinna och dyka upp inuti ett armbandsur i en ask i en förseglad kartong. Första akten avslutades av Mr. Ess, som visade en hel föreställning med spektakulära klassiker från scen, presenterade med värme och komik.Efter en halvtimmes paus, där vi fick chans att prata av oss lite med varandra, visade Dannyman ett par av sina nykonstruerade effekter, varefter kvällen avrundades med en rekvisita-auktion, där Tim Star hade valt ut några riktigt fina klassiker att sälja, där buden stundom gick lite pinsamt låga, men gav många möjligheten att fynda.

Nästa träff blir försommarfesten den 25 maj som det snart kommer att skickas ut mer information om.

Mr. Dannyman

Publicerat i MIC | Lämna en kommentar

Auktion hos GMK den 6 maj

Göteborgs Magiska Klubb arrangerade en auktion på Trollandos (Roland Haglunds) rekvisita. Kl 19 startade det upp i deras imponerande klubblokal Teater Buratino med ett 35-tal medlemmar och gäster.
Innan auktionen trollade Håkan Fleischer in med ett par imponerande mental/förutsägelsetrick.
Trollando, som är svårt sjuk, hade skänkt all rekvisita till GMK, och intäkterna som var
över förväntan tillföll klubben.Förutom fikapaus svingades auktionsklubban i nästan 3 timmar. Martin Rosvall var eminent bra och rolig som utropare, och med Leif Densloe
blev det en lång och rolig föreställning.Minsta utropspris var 40:-. Inget fanns kvar när
auktionen var slut. Mycket grejor var det.

Lars Rapp, Willardo, Conny Ray

Gaston ropade in en buktardocka.

Lennart Green var nöjd med sina inköp.

Mingel

Liten del av all rekvisita..

Text och Foto Willardo

Publicerat i Sett, hört och hänt | Lämna en kommentar

Min dröm är att ha en egen TV-show, säger MagicMarkus

http://vaxjo.lokaltidningen.se/nyheter/2019-05-06/-Markus-%C3%A4r-svensk-m%C3%A4stare-i-trolleri-Min-dr%C3%B6m-%C3%A4r-att-ha-en-egen-TV-show-4787135.html

Publicerat i Sett, hört och hänt | Lämna en kommentar

Galashowen vid Uppsala Magic & Comedy

Det blev en högst värdig och inte minst rolig avslutning på femårsjubilerande festivalen Uppsala Magic & Comedy som huserat i staden sedan 24 april. Uppsala Konsert och Kongress förvandlades till ett korthus.

”Magic & Comedy” är ett synnerligen bra och självklart namn för hela denna festival. Bra komik är ju magisk och magi utan humor ganska hopplös. Så en kombination är idealisk. Avslutningen i lördags bjöd också på mängder av välförtjänta skratt.

Mycket av det stod konferencieren Stefan Odelberg för. ”Han är ju inte riktigt riktig den där” som en i publiken frustande uttryckte det. Och visst kunde man ibland önska att man fick veta vilka vitamintillskott han använder för maken till energi på scenen ser man sällan. Hans svada gick i raketfart och övergångarna och uppslagen var ofta hisnande. Och då nådde han aldrig ens fram till de magitrick han hela tiden utlovade.

Men de gjorde övriga desto oftare. Man kan om man verkligen vill. Vem skulle kunna trott att en man som föds utan händer (och fötter, men det spelar mindre roll) skulle bli en suverän kortmagiker. Men kanadensiske Mahdi Gilbert visade att det handlar om tajming, bortkollrande prat och ett par medhjälpare från publiken så vips förtrollar men sina åhörare.

Ännu mera kort, eller rättare sagt tusentals fler bjöd kinesiska Juliana Chen, VM-vinnare i saken 1997, på. Det fullkomligen sprutade spelkort från henne under det koreograferade och visuella framträdandet.

Alla som försökt att under tidsnöd klä på bångstyriga barn kunde kanske lära av franska Nathalie Romier som bytte utstyrsel totalt på ett par sekunder, många gånger om. Dessutom sjöng hon och hanterade sin bångstyriga höna. Suveränt!

Festivalgeneralen (som tillsammans med Anna Wikestedt Fällmar gjort grovjobbet) själv, Johan Ståhl, bjöd på ett par roliga nummer med sin obestridliga fingerfärdighet och scencharm. Sist vi sågs bjöd han recensenten på glass, men icke så denna gång tyvärr, kunde annars ha varit svalkande i denna intensiva kväll.

Jag var lite rädd för att de båda ståuppkomikerna skulle kännas fjuttiga utan inslag av trolleri. Men både Karin Adelsköld och Carl Stanley är så skickliga att det blev skrattmagi ändå. Råa skämt om barnlivet, kroppskultur, PMS, dickpicks, veganer och mycket annat fick publiken med sig ordentligt.

Den avslutande galakvällen fick stående ovationer av den stora publiken och det kan arrangörerna ta med sig för hela initiativet. De har verkligen lyckats med mottot ”att göra Uppsala roligare” och det är bara att önska dem lycka till med nästa års evenemang. Inte helt lätt att överträffa en sådan här kväll men med lite trolleri och ett glatt humör så ska det nog gå.

Foton Arto Airaksinen

 

Publicerat i Sett, hört och hänt | Lämna en kommentar