En tidskapsel brukar definieras som ”en behållare där det placerats samtida föremål som ska bevars inför för en framtida upphittare”. Att hitta en tidskapsel ger alltså en spännande inblick i historien. För fem år sedan sedan hade jag möjligheten att förvärva en tidskapsel kopplad till trollerikonsten. Det skulle visa sig vara en låda med en komplett trolleriföreställning, orörd sedan 1920-talet.
Jag fick en dag ett tips att den småländska auktionsfirman Järnforsens auktionshall skulle auktionera ut en ”trollerilåda”. Så stod det i beskrivningen. På bilderna som visade lådan kunde jag direkt se att detta var något speciellt. Bilderna visade en mängd trollerirekvisita med rötter i det sena 1800-talet. Många såg egentillverkade ut, andra inköpta. Även lådan såg hemsnickrad ut och jag bestämde mig för att lägga ett bud. En rad frågor dök upp? Vem hade ägt lådan? Varifrån kom trollerirekvisitan? Hur kunde lådan vara så orörd?
När jag vunnit auktionen och burit hem det stora paketet från posten, öppnat det och lyfte på lådans lock förstod jag att detta verkligen var något unik. Det var som att blicka in i en svunnen tid, en tid där trollerikonsten i hög grad präglades av det vi idag läser i Sibyllans hemligheter. Jag fotograferade noga allt som togs upp. På bilden kan du se föremålen uppställda på lådan. Men vad är det för trollerikonster?
Det jag direkt såg var att det mesta inte var tillverkat av en trollerifirma. Det var egentillverkad rekvisita. Vid tiden skulle föremål av denna kvalité kunna beställas från Konradi Horster i Berlin eller Janos Bartl i Hamburg. Även firman F.a Harries & Hofzinser tillhandahöll rekvisita från 1922 och i namnet Harries från 1924. De flaskor du ser på bilden är dock med största sannolikhet tyska. Men varifrån hade lådans ägare hämtat inspiration att tillverka alla saker? Låt mig strax återkomma till detta.
I min iver att spåra lådans ursprungliga ägare gjorde auktionsfirman ett undantag. De berättade vem som lämnat in trollerilåda och varifrån den kom. Trollerilådan var hemmahörande i Figeholm. Den och merparten av innehållet tillverkades i början av 1920-talet av fotografen Herman Sage (1893-1954). Lådan kom att ställas undan på ett bord i fotoateljéns lager. Jag lyckades få tag i Sages son Bo (1932-2019) som tog över efter sin far. Bo berättade att fadern uppträdde i samband med julgransplundringar i den fotoateljé Herman öppnat 1914. Bo kunde dock inte minnas att han sett något fotografi som visade då fadern uppträdde som trollerikonstnär.
Oj vilken känsla att öppna den lådan. Bra forskat!
Så spännande.
Man blir avundsjuk, men det var samtidigt rätt person att köpa in, och få packa upp detta fynd!
Nu väntar vi på att få se en “föreställning” med rekvisitan 🙂
Wow, vilket fynd!