Frågar du mig så är sommarkurserna i trolleri, som arrangeras på Sigtuna Folkhögskola av Tom Stone varje år, bland det viktigaste som händer just nu i trollerivärlden. Det är definitivt något av det mest intressanta. Denna sommar var det äntligen dags för mig att delta för första gången. Jag skulle ha varit med redan för tre år sedan men pandemin satte då käppar i hjulet. Tillsammans med ett fyrtiotal andra trollkarlar från hela världen flyttade jag in på folkhögskolan under en vecka för att fördjupa mig i bland annat misdirection, dramatiska tekniker, ickelinjära metoder och propmaking.
Kurserna själva behöver ingen ytterligare introduktion för Magiarkivets läsare. De har beskrivits utförligt flera gånger tidigare på dessa sidor. Kursens hemsida har också detaljerad information.
Låt mig istället berätta varför jag är så entusiastisk.
Kurserna inte bara uppmuntrar till eget skapande utan främjar det aktivt genom att erbjuda verktyg för denna kreativa strävan. Som kursdeltagare möter vi ett smörgåsbord av användbara principer och praktiker på ett sätt som mig veterligen inte erbjuds någon annanstans i denna form. Kurserna är på detta sätt en betydelsefull motvikt mot den infantila köp-nästa-trick-ekonomin som dominerar magivärlden och flyttar fokus till något väsentligt mer konstruktivt: Hur magi kan skapas i mötet mellan trollkarlen och dennes publik och hur trollkarlen kan undvika att bara replikera andras arbete.
Kurserna genomsyras av en pedagogisk och didaktisk tanke som jag tror är helt banbrytande i trollerisammanhang. Istället för traditionella föreläsningar så utmanas vi genom praktiska uppgifter som syftar till att faktiskt träna oss i de färdigheter som kursen försöker lära ut. Här möter vi lärare som faktiskt frågat sig hur man lär sig och inte bara nöjer sig med prat. Redan från första början står det klart att vi inte är här för att tillbedja någon guru. Vi är här för att få handledning och hjälp att lära oss och det är sannerligen inte bara tomma ord.
De flesta övningar görs i mindre grupper, vilket ju inte alltid är det lättaste om man är egensinnig som jag, men det påminner om vilken viktig roll andra har i vår egen utveckling och lär oss att vara generösa mot varandra, att både ge och ta emot hjälp i smått och stort. Om inte detta gynnar trolleriet som konstart så vet jag inte vad som gör.
Naturligtvis finns det alltid sådant som skulle kunna vara bättre. Paradoxalt nog är det just de delar jag uppskattade mest som också har mest potential för förbättring. I lärprocesserna behöver man inte uppfinna hjulet på nytt. Kursen hade kunnat vila i vissa moment lite längre, våga låta oss testa övningarna flera gånger, varit mer noga med att faktiskt bara träna på en sak i taget. Man skulle kunnat varva gruppövningarna med individuella uppgifter. Vissa moment var inte helt solklara och några nyttiga poänger missades nog av oss kursdeltagare. Ibland tycker jag att kursledarna kunde vara modigare och tydligare med sin återkoppling. Det var ofta lite för lätt att bara luta sig mot sånt vi redan kunde i stället för att utmana oss genom att bara testa det nya.
Trots detta längtar jag redan till nästa år!
Conjuring är verkligen kursen för oss som vill bli bättre trollkarlar i praktiken, som på allvar vill utforska trolleriet som konstart och som vill knyta kontakter och inspireras av magnifika kollegor från hela världen. Efter en vecka i Sigtuna har jag tagit några rejäla kliv i rätt riktning.
Peter Nordstrand
Läs även Pauliina Räsänens berättelse.
Kursen rapporterades även på sid 15 i Vol.1 Nr. 8 av det holländska magazinet The Buzz(PDF)
