Mystique – En Cirkel i Sanden, 10 Maj

Mystique 10/5 2022
Teater Tre, Stockholm

Nikola och Mystique

”You don’t know how spoiled you are, having this show put on every month!”, sa Fay Presto från scenen efter sista applåden vid sitt gästspel hos Mystique för ett par år sedan.
Föga anade vi HUR lite vi visste om hur bortskämda vi blivit, vi som satt där varenda gång.
En pandemi senare finns det något hungrigt – nästan svältfött – i blicken hos oss i publiken när vi samlas i foajén på Teater Tre och kan krama om varandra igen inför säsongens enda Mystique under första halvåret 2022.
Det blir därför extra hjärtliga applåder när ensemblen äntrar scenen och låter sitt öppningsnummer med klädrollers och hurtig musik göra comeback, kvällen till ära. Man ser även på gubbarna själva att det lyser lite extra i blicken, och några av dem släpper spontant lite på ”karaktären” och avfyrar ett stort leende mot publiken när taktklappningarna börjar komma igång.

Nikola med duk

Kvällens gästartist, Nikola Arkane, sällar sig till den mycket lilla skara som fått gästa Mystique mer än en gång (de tidigare varande Arkadia, Gaston och Håkan Berg) – och hennes gästspel denna gång är utan tvekan det mest integrerade med den övriga ensemblen vi sett hittills.

Nikola och Martin med box

Det är tydligt att Nikola haft tillfälle att studera Mystique’s sceniska uttryck väldigt väl under lång tid, för när hon börjar dyka upp i allt fler nummer under kvällens gång är det inte utan att man får intrycket av att hennes figur skulle kunna vara en del av Mystiques universum; stirrandet, hälsandet, blickarna och tempot är mitt i prick. Trots att flera av herrarna i ensemblen tornar över henne rent fysiskt har hennes karaktär något ”storasysterligt” över sig som gjuter in energi i interaktionen med – i synnerhet – Leif Olberius och Martin Hansson.
Först bjuds vi dock på hennes ambitiösa variant på klassikern Bägarspelet – väl bekant från TV4 och Talang ett par månader tidigare. I en mycket väl koreograferad och stundtals mycket teatralisk rutin gör Nikola ett bägarspel som få andra. Hennes sätt att närmast jonglera runt kopparna över de handknutna bollarna är en teknik som få eller ingen annan drar så till sin spets som här. Applåderna indikerar att den mycket insatta publiken förstår och uppskattar svårighetsgraden i det som framförts.

Hela kvällens föreställning präglas av en känsla av lekfullhet och cirklar som sluts (namnet till ära). John-Henry Larsson – som under pandemin gjort ett bejublat uppdykande på Fool Us i amerikansk TV – ger oss dels en välkommen repris på sin dockteater med handdockor, dels hamnar i ett kreativt ”peka-långfinger-krig” med Martin. Det senare blir en ständigt skrattframkallande running gag under kvällen, då allt mer ambitiösa och underliga rutiner ständigt utmynnar i ett fulfinger. Skämtet andas Umbilical Brothers, men har här fått en magisk inramning och helt originell gestaltning.

Lekfullt blir det också när Martin tar upp en åskådare på scen och gör ett komiskt boktest där han och åskådaren står rygg mot rygg och publiken kan se att han plockar fram en extra bok och ”fuskar” – fram tills boken visas vara blank och mysteriet tätnar. Shawn Farquhar populariserade detta nummer för ett par år sedan, men Martins tolkning av det – där rutinen inte dränks i en flod av mer eller mindre krystade one-liners – sätter trolleriet mer i fokus och förhöjer numret.
Vi får också återse Mystiques inofficiella maskot, den finlandssvenske samurajen, mediet och pizzabudet Börje Kawazaki (Martin), denna gång hårt prövad av Tom Stone som gjort en voodoo-docka av Börje. Tom rör sig runt i publiken och låter åskådare sticka dockan med en elak nål, och på till synes övernaturligt vis reagerar mediet på scenen på vartenda nålstick, inklusive kramper på ställen som överensstämmer med var dockan blev plågad. Originellt och väldigt välspelat – ett nummer av en typ som väldigt sällan ses men som lockar både till gapskratt och förvirring.

Tom ser vi även i flera andra av kvällens höjdpunkter, bland annat ett nummer där två åskådare gemensamt får göra ett korttrick utifrån en liten instruktionsbok som ligger på bordet. ”Kort till omöjligt ställe” är en klassiker inom trolleriet, och när i slutändan det signerade kortet visar sig vara inbundet som instruktionsbokens sista sida gapar de allra flesta i publiken av överraskning!
Klassiskt trolleri av Tom blir det även i samverkan med Leif när de båda herrarna på fumligt vis skall baka en kaka i Leifs hatt. Skratten blir många under resans gång när känslan av hemkunskapslektion på mellanstadiet blandas med försök till klassisk trollerielegans – och jublet blir stort när det till sist lyckas och en fin kaka dyker upp ur hatten!

Mystique paddlar

Mer komik med Leif blir det när han och Nikola gör en väl koreograferad version av det klassiska paddeltricket – dock ”fyrhändigt” och med flera roliga infall som troligen inte har setts tidigare.

Cirkeltemat understryks återigen när Nikola också visar upp sin semifinalakt från Talang och gör en bländande vacker rutin med en mässingsring som byter storlek, går tvärs genom ett tygstycke och till synes svävar längs tyget. Elegansen i numret är bländande, och den kreativa kollaborationen mellan Nikola, Tom och Tim Star lyser i en akt som med heder skulle kunna framföras på vilken stor scen som helst.

Mystique blandar kort

Någon gång under kvällen blir det för många kockar kring samma soppa, som till exempel när samtliga medverkande skall blanda en kortlek som Tom försöker trolla med. Trots ”förvirringskomiken” som uppstår myllras den magiska effekten bort och numret faller lite platt. Betydligt bättre blir det när andra akten inleds med en komisk och aningen surrealistisk rutin med en tavla och ett bord. Även här medverkar samtliga, men där tjänar numret på upprepningen och de individuella insatserna hos samtliga medlemmar i gruppen – plus Nikola, som i slutklämmen av numret överraskande plötsligt dyker upp från att ha varit gömd under bordet sedan ridån gick upp!

Applådtack med Mystique

Listan över guldkorn kan göras lång – i slutändan kan jag bara agera eko åt Fay Presto:
Vi visste inte hur bra vi hade det när Mystique körde en gång i månaden!

Text & foto: Ottar Kraemer

Nikola Arkane & Tom Stone Lecture

Tom Stone och Nikola Arkane lectureNikola Arkane & Tom Stone Lecture.
Norrköping, 4 Oktober, 2021
Referat: Andreas Sebring
Foto: Tim Star

Med spänd förväntan gick jag in på Hemgården i Norrköping. Efter flera år av stiltje skulle jag äntligen få ta del av en live lecture. Moderna Illusionisters Cirkel (MIC) hade inför det första riktiga mötet på länge, bjudit in Tom Stone (Sverige) och Nikola Arkane (Nord-Irland).

Först ut var Nikola som med en fängslande scennärvaro framförde och förklarade sin rutin ”Jewel”. Det som fängslade mig mest var Nikolas vilja att skapa ett konstnärligt uttryck i sina presentationer. Det var ingen vanlig genomgång om hur man utför numret, utan ett intressant resonemang om struktur och om att skapa en helhet. Hur berättelsen får en början ett mitt och ett slut där cirkeln sluts.
Nikola Arkane
Det var också tydligt att Nikola inte avslutat och slutit cirkeln kring rutinen riktigt ännu. Inför kvällens lecture hade hon faktiskt valt att testa nya infall i rutinen, det är våghalsigt och visar också hur Nikolas nyfikenhet och lust till konstformen driver henne framåt. Hon gav oss ett väldigt intressant resonemang om hur rutinen utvecklats och också hur den fortfarande är dynamisk.

Temat att skapa rutiner med cirkulär struktur återkom i rutinen ”The Little red dog”. Både berättelsen och magin kan ha en cirkulär struktur. Hon berättade sina tankar om färgförvandlingar – en väldigt visuell och magisk effekt, samt hur hon tänkte kring att kombinera olika solitära nummer till en helhet.

Det jag främst tog med mig efter Nikola Arkanes lecture var hennes scennärvaro, dramaturgiska aspekter samt hennes vilja att våga utveckla och pröva nya infallsvinklar.

Efter en paus fortsatte kvällen med Tom. Tom har en otrolig arsenal av magiska effekter, metoder och inte minst teori. Han började med att visa att en magisk effekt inte behöver vara komplicerad, utan att den rakaste vägen oftast kan vara den bästa eftersom den då blir osynlig. Han demonstrerade detta med en klassisk ”gissa tärning i burk” effekt. Även om många säkert kände till hemligheten så var Toms hantering så ren så man började tvivla på om det kanske var en annan metod.

Därefter följde ett resonemang och hantering av en av Toms briljanta metoder för att trolla bort föremål till synes mitt framför ögonen på åskådaren. Men som vanligt med Tom så får man inte bara ett trick och en metod, utan hela tanken och historian bakom. Jag sitter och känner hur jag får flera års kunskap och erfarenhet enkelt paketerad i en svart liten tub. Tack, det är just detta jag har saknat de senaste åren. Och som om det hela inte var nog så visar han hur metoden att trolla bort en liten skumgummiboll appliceras på ett större scennummer, och han blåser oss än en gång med metoden han just förklarat. Ja vad ska man säga. Det är en ynnest att få ta del av Toms tankar och metoder och när man tror att man förstått hela bilden så kontrar Tom med ett pillemariskt leende, och lägger i ytterligare en växel.

En annan aspekt av Toms lecture som jag verkligen uppskattade var hans, kanske något sarkastiska rutin ”White Death” Det är ju någonting med Tom och döden. Vi är ju ganska många som har viftat med Krama/Döda skyltar genom åren och vad vore en lecture utan lite morbid Darwinism. Rutinen är enkel och briljant och man sitter och ler inombords, men samtidigt ser man potentialen. Det är en effekt som man kan utveckla och anpassa till väldigt många situationer, vilket också Tom visar. Det är en rutin jag definitivt tar med mig, tillsammans med en fascination för Toms nästan vetenskapliga förhållningssätt när han utvecklar sina metoder och trick.

Recension – Mystique: Bland fåglar och fä – 27 Oktober 2020

Mystique: “Bland fåglar och fä”
Gästartist: Håkan Berg (Sverige)
Teater 3, Stockholm, 2020-10-27
Recension av Ottar Kraemer
Foto: Olav Holten

Att Mystique har blivit ett kärt inslag – rent av en institution – i Kultursverige kan man näppeligen säga emot. Dess unika koncept och den genuina skaparglädje som speglas i de magiska experiment som ensemblen varje månad samlat mod att visa upp inspirerar oss andra i trollerikretsen och för på ett positivt och utmärkande sätt ut svenskt trolleri i världen.

I och utanför foajén till Teater 3 samlas en namnkunnig publik i spänd förväntan på vad som komma skall. I pandemins tider är många av oss försedda med munskydd och har höstmössorna nerdragna över öronen i et försök att fly den isande höstvinden. Ändå känner man omedelbart igen varandra – en stor del av publiken har nästan bildat en egen “ensemble” – eller är det kanske en fanclub?

Att det är många trollerientusiaster i publiken märks också på att Tom Stone i kvällens öppningsnummer ganska öppet förklarar för en slumpvis vald publikmedlem att den av de två stora papplådor som står på scenen som åskådaren pekar ut kommer att vara den som används och att han inte avser att göra någon “trollerivändning” á la equivoque-principen och plötsligt eliminera den låda som pekas ut. Fnitter och nickningar duggar tätt i teatern medan åskådaren pekar ut den ena kartongen… “Ok, den kartongen blir det, då…” säger Tom och kallar in Martin Hansson och Leif Olberius på sen – båda beväpnade med knölpåkar och basebollträn – varpå de tre med stor entusiasm börjar slå kartongen i småbitar med vilda svingar och mord i blick. Medan publiken med uppspärrade ögon får ducka för en och annan flygande kartongbit tittar plötsligt John-Henry Larsson upp ur den andra kartongen och sällar sig till de övriga för att göra slut på de sista resterna av den utpekade lådan!
Mystique har alltid utmärkt sig med udda öppningsnummer i Halloween-tider, och detta år är inget undantag. Öppningstablån är oväntad, häpnande i sin enkelhet men ändå hisnande och “uppfriskande våldsam”, som en närsittande bekant uttryckte saken. Det enda man saknar är öppningsmusiken och att publiken får applådera igång sig – sådant skall inte underskattas!

Kvällen bjuder på en eklektisk blandning av helt nya nummer och en del gamla nummer i ny tappning där det är tydligt att ensemblen låtit en idé som provats tidigare gro och utvecklas till något nytt.

John-Henry i ett schackspel om livet
Ett sådant nummer är John-Henrys schackparti med Döden (mästerligt gestaltad av Leif) som senast sågs för ett par år sedan när Mystique huserade på Olympiateatern. Medan filmcitaten haglar och Ingemar Bergmans salig ande troligen får oförklarlig magknip förvandlas både spelpjäser och spelregler om vartannat i en surrealistisk kavalkad av finurliga trick.

Leif som den schackspelande Döden
Det finns något genialiskt i att göra lätt absurda trollerirutiner; publiken har noll och ingen möjlighet att förutsäga vad som skall komma härnäst, i synnerhet inte när Döden plötsligt bygger hotell bredvid en av John-Henrys löpare efter att ha slagit en dubbelsexa och plockat fram en “kåk” ur tomma luften. Upplägget med John-Henry som någon som står inför döden och Leif som en inkarnation av det oundvikliga har vi även sett tidigare i en rutin med en hängsnara och ett olycksbådande brev – men medan den rutinen är ödesmättad och dramatisk är detta en trollerifars blandat med Sjunde Inseglet.

Martin och Leif i en het tango
Herrarna Hansson och Olberius är i högform och gör flera roliga insatser under kvällen, bl.a. en manipulationsduett med rosor som bara blir fler och fler innan herrarna – med händerna fulla av blommor och efter att ha utbytt allt mer intensiva blickar – omfamnar varandra och börjar dansa sig runt på scenen i en het tango. Det säger mycket om en ensembles gemensamma uttryck när enbart tysta blickar kan kommunicera så mycket att akten skulle blivit platt och nästan obegriplig utan dem – men MED dem förvandlas ett trick som senast populariserades av Bond Lee i en ganska stroppig akt till en minnesvärd storm av blickar, känslor och – förstås – varma skratt.

Martin återkommer också tillsammans med Tom i två komiska nummer – ett i sin bejublade inkarnation som “Börje Kawazaki – pizzabud, samuraj och medium” och ett där han får göra en repris på sin rostuggande tangokavaljer som payoff till ett mycket underhållande korttrick där Tom låter en åskådare (undertecknad, i detta fall) slumpvis flytta en spelpjäs längs med en “spelplan” av nedvända bokstavskort där de kort som spelpjäsen inte hamnar på elimineras. Till sist – när spelpjäsen gått “i mål” – vänds de kort man valt bort upp och visar sig stava “H-O-N-U-N-G” och Tom visar snopet en burk med honung som tydligen var avsedd som pris. De kort som blivit kvar på bordet efter spelpjäsens framfart stavar “M-A-R-T-I-N”, och undertecknad blir prompt jagad från scenen av en amorös tangokavaljer på pusshumör.

Martin söker ny tangopartner
Ett briljant korttrick som känns innovativt och bär Tom Stones omisskännliga signatur, kombinerat med en final som bara kan vara upptänklig på Mystique och ingen annan stans.

Håkan Berg med fåglar överallt
Håkan Berg gästar Mystique efter sina framgångar i Britain’s Got Talent och visar upp en nedskalad men väl mottagen version av sin akt från semifinalen i TV. det är sannerligen inte en lätt uppgift att på en liten teaterscen på Söder återskapa en akt som hela trollerivärlden sett i fullfjädrad (haha) TV-produktion, men Håkans attityd och förmåga att fnissa åt sig själv tillsammans med publiken när något skaver lite eller går på sniskan räddar upp det hela och i slutändan flyger “The King of Birds” även på Rosenlundsgatan.

Håkans sönderrivna tidning blir plötsligt hel
Måhända hade man kunnat önska att programmet lagts så att Håkan fått avsluta med fågelakten istället för att köra den som första inhopp av de tre gånger vi träffar honom under kvällen. De två repakter han visar upp är nämligen trollerimässigt mer intrikata och kniper välförtjänta applåder, inte minst från den magikunniga publiken, men är mindre bombastiska och för den som endast känner till “The King of Birds” blir skillnaden abrupt. ?Reprutinerna är dock även de av mycket hög klass; dels den vanvettiga sjungande repakten som Håkan visade i Penn & Teller’s Fool Us och sist men inte minst hans “Two rope trick” – en repakt som i recensentens ödmjuka tycke platsar på topplistan över världens bästa skådeverk med rep. De till synes ändlösa omstarterna när repen envist vägrar förbli delade i tu och trollkarlens frustrerade men envetna försök att ändå få fason på showen till sist är ren komisk poesi.

Så slutar ännu en trivsam, förundrande, förvillande och smått galen föreställning till publikens överväldigande applåder och hejarop. Mystiques kombination av att kunna driva med och skruva till klassikerna och våghalsighet att djärvt prova det som ingen gjort tidigare har vunnit våra hjärtan än en gång.

Japp, vi har nog blivit en fanclub. Välkommen i klubben!
-Ottar Kraemer

Notis: Pga Covid-pandemins andra våg, så ställer Mystique in Novemberföreställningen, men hoppas att kunna ge en föreställning i December.

Tom Stone på Penn & Tellers ”Fool Us”

Den svenske trollkonstnären Tom Stone deltog i det amerikanska TV-programmet ”Fool Us” den 19 Augusti, och framförde sin egen kreation ”Quantum Logic” (som han publicerade i facktidningen Genii, i Maj 2014). Rekvisitan är tillverkad av Andreas Sebring på Metalwriting.

Tom Stones workshop ”The art of magic”

I veckan deltog jag i Tom Stones workshop ”The art of magic”. Efter 3
dagar av intensivt arbete och massor av skratt känner jag att jag har
fått både verktyg och förståelse jag kommer att använda hela min
karriär.

Vi gick igenom verktyg för att bli en mer engagerande underhållare,
strukturera rutiner och hela akter, tekniker och psykologin bakom
avledning/misidrection och att skapa vilseledande trick.

Bara kunskapen var imponerande heltäckande, men Tom fick oss att skapa
rutiner som gav oss praktiskt erfarenhet och förståelse för varje
princip.

Ibland själva och ofta i grupper skapade vi rutin efter rutin på väldigt
kort tid. Det lärde oss också att arbeta i grupp och fick igång
kreativiteten som få saker kan!

Det här var 3 intensiva dagar som var extremt givande OCH extremt
roliga!

Och nu kliar det i fingrarna för att applicera allt jag lärt mig i mina
shower och karriär.

Får du chansen att gå kursen rekommenderar jag den starkt!

Robert Ace

”Conjuring Workshop” med Tom Stone och Tim Star i Sigtuna 2018

Från 30 Juli till 3 Augusti hölls en femdagars workshop med titeln ”Conjuring” på Sigtuna Folkhögskola. Den visade sig vara populär, och fylldes på bara några timmar från att kursen utlystes.
Kursledarna var Tom Stone och Tim Star. Dessutom bidrog John-Henry Larsson, Caroline Ravn och Nalle Laanela generöst och ideellt med sin kunskap i enskilda sessioner.
Deltagarna var följande:

  • Från Sverige: Hanna Günther, Nalle Laanela, Erik Nordvall, Stefan Eriksson, Lenn Hardht, Anders Björkman, Niclas Jacobsson, Martin Nilsson, Simon Söderqvist, Vilhelm Boman.
  • Från Ryssland: Kristal
  • Från Irland: Nicola McBride
  • Från Tjeckien: Ondrej Psenicka
  • Från Tyskland: Peter Schultz
  • Från Polen: Szymon Krzysztoszek
  • Från England: Alex Joseph
  • Från Ungern: Botond Kelle

Några av deltagarnas åsikter och kommentarer om kursens innehåll:

”Provocerande pedagogisk”

Jag har flera år sneglat och studerat Tom Stones arbete på håll; sett hur han har arbetat utifrån Tommy Wonders, Juan Tamariz och Keith Johnstones teorier om att få både sig själv och andra trollkonstnärer att progressivt utvecklas inom vår konstform. Så mina förhoppningar och orosmoln handlade mest om hur mycket kan jag ta in av denna lärare och omvandla till mitt material som jag använder i vardagen för att underhålla min publik?

Toms hantering, eller egentligen icke-hantering, av oss som individer i gruppen gjorde att det kändes skönt att kunna vara den man är. Det var inte viktigt vad jag hade för teknisk skicklighet jämfört med de andra i gruppen utan Tom satte oss alla ganska snabbt på samma plattform och sa, ”dags att börja utforska”. Genom att ge oss ett språk och verktyg som vi kan använda i vårt arbete med oss själva och det material vi väljer att framföra tycker jag att Toms pedagogik var otroligt givande, först hade vi en föreläsning om de olika teknikerna som finns, t.ex. ”Crossing the Gaze” och direkt efter så gav Tom oss delvis övningar så att våra kroppar skulle lära oss metoden och deras syfte men även uppgifter så vi kunde sätta metoden i relation till vårt egna arbete.

Veckan var alldeles för kort men så känns det alltid när man jobbar så intensivt och är så intresserade som vi var i gruppen, det fanns väldigt sällan en tyst sekund och tack vare våra olika bakgrunder så kunde vi alltid vrida och vända på samtalen och det kändes både relevant och nytänkande. T.ex. så var Nalle Laanela kursdeltagare, men tack vare hans bakgrund som clown professor på dans och cirkushögskolan gav han intressanta input på hur de inom cirkusvärlden jobbar med de metoder som Tom presenterade under veckan.
Nalle bidrog även med en övning i fysisk komik.

Dag två och tre gick åt att arbete med Tim Star, denna genomgoda människa som har ett sånt intresse av kunskap och som visar att man kan lära sig allt bara man vill. Det var inspirerande och befriande att alla i klassen fick bygga trollerirekvisita i ledning av Tim Star och tankegången att har man en idé så är det lika bra att bygga det själv eller försöka komma så nära sin dröm som möjligt innan man låter någon annan ta över och fullfölja den, för ju mer jag vet om hur jag vill ha det när det gäller rekvisita ju lättare är det för personen som gör den att faktiskt göra som du vill ha det. Vi fick också besök av John-Henry som pratade om sitt arbete runt 3D-printning och hur han har jobbat med det för att förverkliga sina visioner av rekvisita och material i sina akter.

Tom Stone är en provocerande pedagogisk person som egentligen är bäst på att peka, han leder oss inte utan låter oss bara gå åt det hållet han tycker att ’här borde det finnas något intressant’ och så får vi själva belysa det vi upptäcker. Ibland bara en teori men väldigt ofta nya akter som kan bli mästerverk. Det är så intressant hur mycket vi hann med, tillsammans producerade vi 36 olika akter under veckan.

Sigtuna Folkhögskola levererade när det gällde boende och mat, nära till vattnet och det vart flera kvällsdopp för gruppdeltagarna. En av kvällarna var det öppen scen vilket vi i Conjuring Workshop gruppen insåg ganska snabbt att ’detta är vår kväll’, deltagarna från de andra kurserna satt mest och betraktade oss underhålla med antingen trolleritricks, karaoke, grisorgel eller komisk mentalism. Ett perfekt ställe för oss att göra det vi är bäst på, att utforska och experimentera.

Nu när jag har kommit hem och låtit huvudet fått vila lite inser jag vikten att jobba med detta, vill utveckla och fördjupa mig i denna form av vår konstform för att delvis föra den vidare och bli en bättre trollkonstnär. Jag ser fram emot flera givande möten mellan oss kursdeltagare antingen per Skype eller i verkliga livet. Och till alla som någon gång skulle vilja bli en bättre trollkonstnär så kan jag bara säga: Lär dig göra din egen trollstav, kom upp på golvet och låt Tom Stone peka dig i någon riktning. Gå sedan med öppna ögon tillsammans med andra på upptäcktsfärd för att skapa magiska ögonblick. Jag lovar dig, din publik kommer tacka dig.

Anders Björkman

”En av mitt livs mest inspirerande veckor”

Många av oss kom redan dagen innan; en del sågs på stan i Stockholm och andra på skolan. Vi fick direkt en kortare info och ett förhållningssätt som satte tonen för kursen. Det gjorde att vi alla kunde och vågade delta på samma villkor utan prestige. Sen fick vi några praktiska övningar som var både utvecklande och nyttiga i det fortsatta arbetet.

Dag två och tre fick vi tillverka saker med Tim Stars handledning vilket var både inspirerande och lärorikt. Slutet på dag tre fortsatte vi med praktiska övningar och dag fyra fortsatte det med fler praktiska övningar.

Dag fem och den sista dagen fick vi jobba med vad vi lärt oss och överföra det på våra egna trolleritrick.

Som extra hade vi 3D-printing med John-Henry som var väldigt uppskattat och man förstår vilka möjligheter det finns om man verkligen vill. Ondrej hade ett mycket bra seminarium för oss andra om och med sin Butterfly lek.

Redan i bilen hem fick jag flera idéer som jag var tvungen att stanna för att skriva ner. Jag tror att om man vill komma någonstans med sitt trolleri så är det här helt rätt kurs att gå. Vi fick fantastiska verktyg att jobba med. Jag är så full av trollerienergi så jag har svårt att få stopp på vad jag vill. Det här har varit en av mina bästa mest lärorika och inspirerande veckor i mitt liv.

Martin Nilsson

”All min prestationsångest försvann”

Jag var väldigt stressad under sommaren och visste inte riktigt hur jag skulle fortsätta med min karaktär på scen och hur jag skulle ta nästa steg. Jag tänkte mer negativt än positivt, såg bara det jag inte kunde och det som inte fungerade. Med andra ord hade jag prestationsångest. Dock såg jag fram emot kursen och alla nya människor man skulle stöta på. Min förhoppning var att få en struktur på sättet att tänka kring skapandet av magi, en akt och karaktären på scen. Vem är jag, vad vill jag. Jag såg även fram emot samarbetet med kursdeltagarna och utbytet av erfarenheter och kunskaper.

Det var fantastiskt roligt och givande att prata med Nicola, Kristina och Caroline. Att kunna prata om allt vi ibland stöter på som kvinnlig artist, som kommentarer etc. (och då har man kanske inte alltid en person på plats att prata med när sådant händer) Kul också att vi håller kontakt för att peppa varandra och dela med oss!

Grupparbetet med de olika grupperna var väldigt roligt och jag är fascinerad över vad vi är kapabla att skapa tillsammans! Jag kände mej trygg hela vägen igenom. Dessutom är det otroligt lärorikt att titta på varandras grupparbeten! Man borde bolla idéer oftare annars sitter man för ofta själv och tror inte på sin egen idé.

Jag skulle vilja tillägga följande: all min prestationsångest försvann då stämningen i kursen var så himla trevlig och inte dömande. Plötsligt jobbade jag mycket mer effektivt och kommer även använda en del saker i min show.

Tim Stars pedagogiska sätt att lära ut gjorde att jag skulle kunna tänka mej att gå en hel kurs i prop-making. Det är dessutom fantastiskt just i en sådan praktisk kurs att läraren har ett sådant tålamod och förståelse för sina elever!

Jag är otroligt glad över att Tom Stone gör en sådan insats för oss kvinnor inom trolleriet! Vi kände oss trygga och överraskade över stödet! Självaste kursen var upplagd på ett sätt så att man kan använda alla metoder på sina egna akter/trick etc. Det enda var att jag har svårt att sitta still länge och önskar fler övningar som de vi gjorde med Nalle. Kanske som en uppvärmning på morgonen. Avslutningsvis är jag enormt motiverad nu att fortsätta jobba på min show och använda alla tekniker och även lära ut dem till andra trollisar.

Hanna Günther

”En skaparglädje jag inte visste att jag hade”

Upplägget att gå igenom en princip/upplägg, demonstrera det, för att sedan ge det som gruppuppgift att lösa på en timme och visa upp för resten av deltagarna. Detta drog fram ur mig (och många andra) en skaparglädje och spontanitet som jag inte visste jag hade. Efter flera dagars grupparbeten med samma princip så kändes det naturligt, om än nervöst, att göra sista uppvisningen solo på scen.

Så summan av grupparbetena/presentationerna gjorde att man inte tvekade att göra ett solonummer till sist.

Vilhelm Boman

”Otroligt inspirerad!”

Jag känner mig otroligt inspirerad efter en vecka med alla som gick kursen. Och jag försöker redan använda mig av det jag har lärt mig under veckan. Tycker det var bra fördelat med teori och praktik.
Är tacksam för jag fick vara med och skulle gärna köra en fortsättning eller något liknande.

Förutom Tom så var även Tim och Nalle väldigt inspirerande.

Niclas Jacobsson

Erik Nordvalls video

Tom Stones ”Häpnadens anatomi”

Uppsala Magic and Comedy Festival är i full gång. Kanske har en del av er redan börjar avverka de fantastiska evenemang som festivalen erbjuder, kanske ser några av er fram till den kommande SM-helgen?

Tänk dig att du ska hålla en föreställning. Du har planerat att komma minst en och en halv timme i förväg eftersom din preparation tar ca 40 minuter. Du vill kunna ta det lugnt, preparera och samla dig. Antag att tåget du ska ta blir en och en halv timme försenat. Du anländer strax innan föreställningen ska börja. Katastrof? ”¦ inte för Tom Stone!

Söndagen den 22 april fick publiken på Upplandsmuseet, där utställningen Sim Sala Bim just startat, uppleva en förställning som hade allt. Trots försenat tåg gjordes preparationen på 20 minuter och jag insåg att det faktiskt går att preparera mycket inför åskådarnas ögon. Publikens sympatier väcktes då vi inledningsvis fick reda på att tåget var så försenat. Föreställningen startade och det blev direkt trevligt stämning. Tom har den där speciella förmågan att vara helt seriös och väldigt komisk på samma gång. Det är där komiken ligger. Han berättade kort om olika sätt som vår uppmärksamhet kan vara på och illustrerade allt via sin konst. Föreställningen innehöll moderna klassiker som Toms ”Cups and Balls” och ”Silk to Egg” samt ”The Hug Kill”. Slutet blev en uppvisning i dramaturgi med ”Poetry in rope” som avslutning och ”Benson Burner” som extranummer. Publiken var stormande förtjust. Deras anatomi talade nu häpnades språk.

Ett försenat tåg till trots lekte Tom fram en föreställning som, enligt vad han själv sa, egentligen inte var det han tänkt, utan snabbt anpassats till situationen. Tack för riktigt bra underhållning!

Text och foto Per Eklund

Svensk succé – i USA.

Axel Adler, Håkan Berg och Tom Stone medverkade vid Genii-kongressen i Orlando Florida.
Axel och Tom medverkade i Close-up showerna på fredag och lördag, där de gick från rum till rum och upprepade sina akter 12 gånger så att alla skulle få se.
På lördag kvällen utgjorde de tillsammans med Håkan första hälften av kongressens galaföreställning.
Axel kommer genom publiken balanserande en kristallkula på huvudet och går upp på scenen där Tom och Håkan väntar.
Kulan överlämnas, Axel & Håkan försvinner.
Axel gör sin Ring & Scarf rutin.
Tom kommer in och gör en rutin med mynt och duk som avslutas med att en flaska dyker upp.
Ridån stängs, och Tom kommer ut framför den och säger föreställningens första ord:
-”Vi kommer från Sverige, på andra sidan jordklotet. I Sverige vet vi väldigt lite om Amerika och amerikaner – vi vet bara det vi ser på FOX News.”
Stort skratt från publiken!
En åskådare bjuds upp till att få lära sig ett trick. Både Tom och åskådaren lyckas trolla en duk till ett ägg. Hemligheten, ett fuskägg med hål i, avslöjas”¦ men ingen blir klokare, för både Tom och åskådaren plockar bort sina äggs hål – de är plötsligt riktiga ägg som Tom och åskådaren knäcker i var sitt glas.
En dov ton hörs, ridån öppnas och på ett hav av tung vit rök glider Håkan in, men dras genast av scenen igen av sina svävande handskar.
Ny entré, och champagne och blommor produceras ur en tidning.
Champagne hälls i tidningen – men rinner ut på andra sidan och ut på golvet.
Tidningen rivs i småbitar som för att bevisa att det inte finns nån champagne gömd där”¦ och plötsligt är tidningen hel igen, och champagne hälls ur tidningen.
En mekanisk duva dras fram, och splittas till två, och nån slags burliknande sak dyker upp”¦
”¦sen påbörjas ett reptrick vars inledning upprepas ett dussin gånger för att det avskurna repet vägrar förbli avskuret.
Håkan trollar bort sina två mekaniska duvor, och plötsligt dyker en hiskeligt stor konstgjord uggla upp.
Otroligt många skratt och applåder.
Ridån stängs, men öppnas genast och Axel släpar sig in med en stol”¦ något har gått snett med Axels anatomi, för han har nu tre ben.
När ridån stängs igen, så kommer Tom in med tre trälådor i cigarrlådsstorlek. Med hjälp av två åskådare sker nu besynnerligheter där en bok och ett spelkort förflyttar sig mellan lådorna.
Ridån öppnas igen och avslöjar en tom scen med ett bord. Bakom bordet dyker Axel upp”¦ med fyra händer. Han har fortfarande problem med sin anatomi, denna gång med armarna.
Håkan kommer in igen och sjunger en låt medan ett rep penetrerar hans kropp.
Galaföreställningens första akt avslutades med att Tom, till musik, trollade med en skål och tre bollar”¦ vilket slutade med att hundratals bollar kom som en kaskad ur skålen.
Hela föreställningen var fylld med skratt och spontana applåder och avslutades med en mycket lång stående ovation från 500 åskådare! En fantastisk upplevelse för mig och jag tror också för Axel Håkan och Tom.
Efter pausen tog Mike Caveney, Jade, Michael Rayner och Guy Hollingworth vid och det kändes avslaget efter svenskarna.
På söndagen höll Axel, Håkan och Tom en tre timmar workshop för 24 deltagare. Den blev mycket uppskattad.
Jag träffade många gamla vänner och fick litet nyheter. David Ben är snart klar med sin bok om Johnny Thompson och nästa år blir han ansvarig för en akademisk kurs med bl.a. Trolleri vid universitetet i Toronto. Alain Slaight har ställt två milj. Dollar till förfogande. Richard Kaufman är också snart klar med boken om DeLand som kommer att intressera alla kortmagiker. Nästa år kommer den andra Larry Jenningsboken. Ser fram mot den!
En mycket lyckad och uppskattad konferens där svenska deltagarna verkligen gjorde en strålande prestation!
Jan BA Janson
Tom Stone, Håkan Berg, Axel Adler och Micke Berg (scentekniker). Foto: Sean Ahern

Axel Adler i Closeup-showen. Foto: Elizabeth O’Keefe-Kaufman

 Tom Stone i Closeup-showen. Foto. Elizabeth O’Keefe-Kaufman

 Håkan Berg är ”King of Birds”. Foto: Elizabeth O’Keefe-Kaufman

 Axel Adler med tre ben. Foto: Elizabeth O’Keefe-Kaufman
Håkan Berg med rep genom kroppen. Foto: Mike Maione

 Tom Stones finalnummer. Foto: Mike Maione

Grattis Tom Stone!

images (1)

Söndagen den 15 maj erhöll Tom Stone priset Creative Fellowship av Academy of Magical Arts!

http://www.svd.se/svensk-magiker-prisad-i-los-angeles

Creative Fellowship – Tom Stone
Parlour Magician of the Year Award – Rob Zabrecky
Close-Up Magician of the Year Award – Mike Pisciotta
Performing Fellowship – Greg Frewin
Literary/Media Fellowship – Will Houstoun
Award of Merit – Erika Larsen
Lifetime Achievement Fellowship – Ton Onosaka
Junior Magician Awards – Frankie Foti, Jesus Nexxus Flores, and Paul Robaia
Stage Magician of the Year Award – Shoot Makoto Ogawa
Lecturer of the Year Award – Doc Eason
Masters Fellowship – John Gaughan
Magician of the Year Award – Dynamo