Författare: Magnus Bodin

Vissa njuter faktiskt av sommartrolleriet redan nu.

Redan innan det blev fredag här hemma nåddes vi av nyheten att Malin Nilsson och Charlie Caper, med sin gemensamma föreställning “More Minor Miracles” vunnit på årets Adelaide Fringe Festival som nu går mot sitt slut  sommarhelgen 17-19 mars. År 2017 tog de hem priset “Best Magic”-priset på samma festival med “Minor Miracles”. Vi har efter det fått njuta av dem både ihop och isär bl.a. på Victoriateatern i Malmö. Låt oss hoppas att de kommer tillbaka dit och på andra ställen i Sverige snart.

Här är alla vinnare i år.

I våras gjorde Leif Olberius och Johan Ståhl ungefär 900 trollerilektioner för skolelever i Uppsala. Det är riktigt många lektioner.

Det hela började med att Johan Ståhl, några dagar efter vinsten i Talang, våren 2021 får ett besked att hans projektförslag för “Skapande Skola” gått igenom. Han mindes inte ens att han skickat in detta.

Vi backar bandet lite.

Ett politiskt kulturbeslut 2007 ledde till att “Förordning (2007:1436) om statsbidrag till kulturell verksamhet i skolan” utfärdades. Inte en lag i egentlig mening, men så nära man kan komma i alla fall.

Detta blev 2008 startskottet till vad som sedan dess har kallats för “Skapande skola”. Kulturrådet, som är en av kulturdepartementets förvaltningsmyndigheter är den som beslutar om det statliga bidraget som utgår för denna verksamhet.

Men som alla andra bidrag utgår detta i flera led, kräver budgetplanering etc, så måste detta sökas långt i förväg. Typ ett år i förväg. Minst.

Så det här bidraget sökte alltså Johan Ståhl redan 2020. Mitt i pandemin när allt annat var så mediokert, dimmigt och avlägset.

Men nu, våren 2021 kom alltså beskedet. Det skulle trollas på lektioner “i lagens namn”, eller i alla fall förordingens.

Johan insåg ganska snart att han inte kunde ro detta i land själv. Det skulle helt enkelt inte finnas tid. Han tog hjälp av en riktigt erfaren trollkonstnär, Leif Olberius, som bl.a. gjort en massa teater och tusentals trolleriföreställningar på Östersjöfärjor.

Så tillsammans tog de sig an Uppsalas elever. Eleverna fick inte bara en lektion i trolleri, utan även lite trollerirekvisita. Det var en utmaning i sig, bara att få tag på 900 uppsättningar med skumgummibollar, rätt gummiband, osv, men med Steen Peganis hjälp gick det också vägen.

Leif berättar att det stundom var arbetsamt när han hade tre, kanske fyra lektioner på en dag. En trollerilektion med barn som går på mellanstadiet kan vara ganska intensiv.

Johan var själv mest nöjd med sitt besök på den skola han själv gick på som liten. Han minns så väl när fotografen Mattias Klum kom på besök och barnen då tänkte, och sa: — Har du verkligen gått här? Kan man bli känd, duktig fotograf när man går på den här skolan? Att då få komma tillbaka och förhoppningsvis göra samma intryck på dagens barn var känslosamt.

Man kan tycka olika om huruvida bidragsfinansering är positiv eller negativ för kulturen, men så länge Skapande Skola finns där, borde det vara en självklarhet att det finns trollerikonst med i mixen.

Hur söker man? Själva uppdraget sköts av en s.k. huvudman, oftast kommunen, som många gånger samlar möjliga, av dem godkända förslag på “projekt”. Alltså: Det finns olika processer i olika kommuner för att ‘komma med på listan’ över möjliga projekt. Sedan skall alltså listan ut och skolan skall välja bland dessa projekt. Men: Eftersom förordningen finns, så måste skolorna alltså välja.

Vissa skolor lägger dessutom mer än en lektion per klass. Johan berättade att ett par klasser fick dubbellektion, och då blev det ju ganska lyxigt.

Att ens drömma om att få 30 elever att begripa några grunder på 45 minuter är för mig ganska magiskt.

 

Magnus Bodin

För många utanför trollerivärlden är Stefan känd som “den där Legokillen med den fantastiska mustaschen, du vet”. Stefan har många strängar på sin lyra och likväl som han ofta syns i Legosammanhang (missa inte utställningen på Hallwylska Muséet i Stockholm nu!) så skall det här inte alls handla om Lego.

Stefan har tecknat i många år och för några år sedan, när Ondřej Pšenička behövde hjälp med utformingen av sina Butterfly-kort, blev plötsligt Stefan kortleksdesigner. Med den äran. För det projektet hade antagligen aldrig lyft så snabbt utan Stefans medverkan.

Men sen då? Var detta bara en one-off? Är Stefan en one-trick pony? Nej. Det skulle visa sig bara vara början.

Harapan Ong är en ung fysiker (och fantastisk kort-trollkonstnär) som i mitten av 2010-talet läste fysik i Storbritannien. 2014 släpptes Harapans första bok, Close Culls vilken redan den blev en storsäljare. Medan han var i Europa passade Harapan på att turnera runt lite. Erik Nordvall lockade av en händelse honom till Stockholm där han och Stefan Eriksson träffades i SMC:s bibliotek.

När Harapan skulle släppa sin andra bok stod det klart att han ville gifta ihop sina stora intressen i livet, fysiken och magin. Boken skulle döpas efter en av Isaac Newtons berömda skrifter, “Principia”. Tyvärr fanns det då ingen förståelse från den som producerade boken och omslaget höll på att prydas med en atommodell. Harapan visste då precis vad han inte ville ha. Nämligen absolut inte något så icke-Newtonskt. Han vände sig då till sin svenske vän Stefan och bad honom rädda situationen. Resultatet blev bokomslaget till “Principia”, en hyllning till Newton, till klassiska diagram samtidigt som det är en intelligent flört till magin då man i bilden ser hur spadertecknet “fått sin form”…

“Principia” är en av Vanishing Inc:s bäst säljande böcker genom tiderna. Allt kan nog inte sättas på omslagskontot, men så klart fick nu Stefan ljus på sin designkonst. Något år efter “Principia” (nu är året 2018) ville nu Vanishing Inc. med Harapan Ong skapa en kortlek med fortsättning i Newton-tematiken. Då var det naturligt för Harapan att välja Stefan som designer.

Att få till en design som passar väl tar tid. Det kan vi konstatera. Det blev alltså månader av feedback fram och tillbaka. Harapan, som nu arbetar som fysiklärare var väldigt noga med att designen skall hänga ihop med vad Newton faktiskt stod för, så när han förstorar upp Stefans fina kortleksbaksida i lektionssalen får han till och med hjälp med designkritiken. Mycket har ju Stefan hämtat från Newtons egna skisser och fysikdiagram i allmänhet, men när konstnären tog sig lite för stora friheter och Harapan inte kunde förklara för sina elever blev det till att stryka några linjer som inte “hade verklighetsförankring”. Men det hårda arbetet har nu burit frukt. Rent bokstavligt i de fina äpplen som pryder baksidorna på de fina Newton-korten, men också konkret i en fantastiskt vacker ask som skulle kunna varit tryckt på Newtons tid.

 

Newton-kortleken säljs egentligen bara i sin stora förpackning med videoinstruktionen som download. Men just nu finns ett par enstaka Newton-kortlekar (endast kortlekarna) hos Kortleksbolaget, här: https://kortleksbolaget.se/varumarke/cards-by-stfn/

Kortleken var faktiskt klar redan hösten 2020, men av olika anledningar höll man i releasen och nu ett drygt år senare har man kompletterat med videoinstruktioner och en mer omfattande förpackning.

 

 

De grafiska uttrycken, logotypen “Opticks” har också Stefan gjort och man associerar återigen till fysiken och Newton. Jag anar att nu när världen sett att det inte bara är fjärilar som flyger, utan även äpplen som faller — att Stefan får fler spännande magiska designjobb framöver. Det förtjänar han.

Fler detaljer i den här historien och kanske någon hemlighet om kortlekar han gjort bjuder Stefan sina Patreon-följare på här: https://www.patreon.com/cardsbystfn